Att skriva text

Föreläsningens namn idag var "Att skriva texter". Gjorde vi det? Nej, men däremot analyserade vi låttexter utifrån form och innehåll. När det gäller form i en text kan man undersöka och upptäcka om olika faktorer i texten.

• Är varje rad lång eller kort?
• Undersöka klangen (rim)
• Undersöka rytmen (räkna stavelser, var kommer de betonade stavelserna)
• Upprepningar, refränger
• Speciella uttryckssätt  

 I innehållet kan man undersöka om:

• Vad texten handlar om
• Är texten beskrivande eller berättande?
• När inträffar det viktigaste i texten?
• Vad är det för stämningsläge?

Det hade varit mer intressant att analysera visor, rim och ramsor som vi kommer träffa på när vi kommer ut i arbetslivet.

Genom att vi tillsammans med barnen går igenom låttexter som vi sjunger får de en större förståelse för innehållet och på så vis utökas ordförrådet. Barnen kan ta med sig egna texter som vi sedan analyserar, pratar om. Tänker alla lika om texten eller uppfattar vi den olika? Under mål för utveckling och lärande i Lpfö98 (2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa". Varför inte analysera texter som barnen sjunger dagligen?

Trumspelande barn

Studiebesök 4
Vad kul det är att se att det vi pratar om i skolan verkligen fungerar i verkligheten. Här nedan kan man se hur Alva spelar ett intro på trumma och precis innan Matilda ska börja sitt spelande och sjungande markerar Alva lite extra i sitt avslut så Matilda ska förstå att det är hennes tur. Så som barnen spelar och sjunger Blinka lilla stjärna kan man också arrangera en låt. Matilda sjunger och spelar hela låten och Alva spelar med i varannan fras.

Studiegrupper leder vald litteratur

Vad många tips och idéer vi fått idag av varandra! Om vi nu måste argumentera för varför musik är så viktigt i förskolor och skolor så kan ni få massa argument här. Idag har det kommit upp olika teman om bland annat färg, känslor, djur och kroppen. Av att ha musikstunder kan barnen alltså lära sig om allt möjligt. Vad är höger och vänster, fram och bak, var sitter mina axlar, lår, mage, ögon och kind. Här är exempel på sånger om detta:

I och med dessa sånger som vi sjungit fortare och fortare har vi fått in olika tempo och musiska aspekter som accelerando som betyder just att vi sjunger fortare och fortare. Motsatsen till detta är ritardando som betyder att vi sjunger saktare och saktare. Det är vanligt att man gör för att avsluta en sång.

Det är viktigt att prata om olika känslor. Hur känner jag mig idag? Hur känner jag mig när jag cyklat omkull och det blöder på knät? Hur känner jag mig när någon tar den röda spaden ifrån mig? Hur känner jag mig på kvällen när jag borstat tänderna? Det är inte alltid lätt att sätta ord på det . Arbeta gärna med bilder det kan säga mer än tusen ord.

Vi kan sjunga sånger om känslor. En och samma sång kan vi sjunga flera gånger men på olika sätt, med olika känslor. Beroende på vilken känsla vi har när vi sjunger är det oftast olika tempo, snabbare eller långsammare. I Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) står under Förskolans uppdrag att "Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter" (s. 6).

Barnen kan sedan komma på fler känslor som de kan visa med kroppen och även rita dessa känslor. Nyfiken, klurig, busig... Detta skapar en bra språkutveckling!

När vi sjunger de traditionella barnvisorna kan det vara bra att gestalta visan med kläder, rekvisita och bilder,  som till exempel i Bä bä vita lamm. Vad är en söndagskjol eller helgdagsrock?

Barnen tycker det är roligt när vi vuxna spexar lite för dem, de kommer ihåg dessa stunder. Vi kan till exempel klä ut oss till en figur som sången handlar om.

Vi kan också göra stora rörelser till visor. Här är Imse vimse spindel:

Det är bra om vi sjunger de korta visorna minst 3 gånger för att kunna jobba med dem musikaliskt och med variation. Kanske sjunga med pipig röst eller mörk röst, sjunga om den stora spindeln eller lilla spindeln.

Det har pratats mycket om djur idag och hur de låter. I en lek fick vi ta upp varsin lapp ur en hatt. På varje lapp fanns det ett djur. Lappen fick jag inte visa för någon annan. Sen skulle vi gå runt i rummet och hälsa på varandra samtidigt som vi lät som djuret på bilden. Om jag hälsade på någon som lät som jag skulle vi kroka arm med varandra. Så här fortsatte vi tills alla hade någon att kroka arm med. Den här leken kan vara ett sätt att dela in barn i olika grupper för att fortsätta göra andra aktiviteter.

En annan lek med djurläten som vi gjorde var i form av ett memory. Barnen låg på mage på golvet och var som spelbrickor. De hade fått tilldelat sig ett läte från ett bondgårdsdjur och när två memoryspelare vände på barnet skulle det låta det ljudet. Memoryspelararna hade som uppgift att hitta ett likadant ljud som sedan blev ett par. När alla par var upphittade fick memoryspelarna räkna hur många par de fått. I den här leken fick barnen beröra varandra på ett naturligt sätt. Minnet tränades på memoryspelararna som skulle minnas var de hade hört ett ljud men även barnet som skulle låta ljudet behövde komma ihåg vilket ljud som det skulle låta. I leken handlade också om att våga göra ljudet. Eftersom barnen blev indelade i par och varje par fick ett gemensamt ljud skapades en tillhörighet. Memoryspelarna samspelade för att gemensamt hitta par. Matematiken tränades genom att räkna antal par. I Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) står under Förskolans uppdrag att "Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att lösa problem" (s. 6).

Det har varit en mycket lärorik dag med samspel och tillhörighet. Tänk att få ha roligt och samtidigt få lära sig. Underbart!

När vi gör aktiviteter med barnen är det viktigt att reflektera vad vi gör och varför vi gör det!

Litteraturseminarium 2

Vi har alla i gruppen läst litteraturen Musikliv. Vad människor gör med musik -och musik med människor av Lars Lilliestam. Idag diskuterade och reflekterade vi tillsammans om tankar vi fått när vi läst litteraturen.

Vi har i gruppen diskuterat bland annat hur uppfattningen om musik ändrats från att vi var små till att vi nu blivit äldre. Våra föräldrar har uppmuntrat våra prestationer i körer och i instrumentspelande medan vi känt att vi kanske inte varit så duktiga. Vi anser att föräldrarna såklart skall uppmuntra sina barn men kanske inte inge falska förhoppningar om en framtid inom musikbranschen.

 

Vi diskuterade även hur våra barn idag lyssnar till musik på ett bredare vis än vi gjorde. I dag kan man plocka låtar från spotify till skillnad från när vi var små och köpte en skiva som man sedan lyssnade sönder.

Vidare pratade vi om hur ungdomar i dag ofta vill höra till en viss grupp och där musiken spelar en stor roll. De som lyssnar till rock klär sig också på ett visst sätt och lär sig argumentera för denna stil. Vi anser att det finns viss musikgenre som har högre status bland ungdomar och andra som anses vara lite ”töntigare” så som dansband, opera med flera. Ofta kanske man inte talar om att man gillar just denna musiken. Vi tror att detta har med självförtroendet att göra , om du känner dig trygg i dig själv och vågar stå för vad du tycker om att lyssna till.

Gruppen diskuterade även hur musik väcker mycket känslor, både positiva och negativa. Vi anser att detta är bra att känna till i arbetet med barnen. Viktigt att ha en öppen dialog med barnen och diskutera hur de känner och vad de känner när de hör viss musik. Att som pedagog reflektera över vilken musik man väljer att använda sig av i barngruppen. Kanske låta barnen själva ta med sin favoritmusik till förskolan. Det gäller att välja rätt musik till rätt aktivitet!

Vi tycker det är fantastiskt att med så få noter och ackord, så kan det fortfarande skapas nya låtar! Kommer det ta slut någon gång? Kommer vi hitta nya sätt att skapa musik?

Vi kom på att vi behöver musik till film men inte bilder till musik då vi skapar våra egna bilder i huvudet. Vi diskuterade i vilka situationer vi måste ha musik…när vi tränar, när vi kör bil (dock inte vid fickparkering!), vi får energi av musik! Vissa av oss lyssnar mer på musik än andra. I vår grupp är det så att vi som har barn inte gärna sätter på musik när vi kommer hem medan de som inte har barn hemma gärna har på musik i bakgrunden. Vissa arbetsplatser blir roligare med musik i bakgrunden medan exempelvis affärer som spelar väldigt hög musik kan göra att vi hellre går ut därifrån.

Vi kommer alla i gruppen att värdera musiken högt när vi kommer ut i verksamheten. Vi har alla även lärt oss att musiken har stor inverkan på oss människor och hoppas kunna använda oss av det dagligen på ett medvetet sätt i arbete med barnen. Vi hoppas att estetiken kommer att få högre status.

Vi diskuterade ”lugna rum” med lugn musik och dämpad belysning där barnen kan få komma ifrån lite och varva ner, precis som vi pedagoger får tillfälle till när det är rast. Även ett rum med mer fartfylld musik som lockar till dans och rörelse tycker vi är lika viktigt!

VFU

Idag har jag varit på min vfu-plats där jag gjorde en aktivitet med några barn. Jag gjorde en momentplanering i förväg och skriver också här hur det gick. 

Lyssna - reflektera - rita
Vad  
Lyssna på olika ljud, prata om ljuden och sedan rita ett av ljuden.

Hur 
Vid första omgången att lyssna på sex ljud tar jag med mig fyra pojkar, alla 5 år, till ett ostört rum och tar med mig en bärbar dator. Vi lyssnar på ett ljud i taget och efter varje ljud frågar jag vad de tror att det är för ljud. När vi lyssnat på alla sex ljuden ber jag dem att tänka på ett av ljuden och sedan rita ljudet på ett papper. Pojkarna får berätta för mig vilket ljud de har ritat. De får också möjlighet att själva forma ljudet, som de ritat, med sin mun.Samma aktivitet gör jag sedan med fyra femåriga flickor.

Varför 
Få möjlighet att lyssna till olika ljud och reflektera över vad de hör. Tänker de som jag tror. Här upptäcker jag om jag tagit barnets perspektiv. Det blir en lärandesituation i språkutvecklingen när vi pratar om vad vi tror att det är vi hör. Barnen får också upptäcka att vi kan tänka olika, se olika perspektiv. I läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) står under Utveckling och lärande att förskolan ska sträva efter att varje barn: "utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv" (s. 10). 
Anledningen till att jag väljer en pojk och en flickgrupp är för att upptäcka om de tänker könsinriktat på ljuden. (Så som vi vuxna kan ha förutfattade meningar om könsinriktat) Vad väljer de att rita? Påverkar de varandra?

Utvärdering 
Tyvärr fanns det inte något nätverk i den bärbara datorn som jag behövde till min aktivitet. Därför satt vi kvar i ett rum på avdelningen med en stationär dator och de andra barnen gick ut. De sex ljuden barnen fick lyssna till var dessa: (OBS! De fick inte se bilderna)
http://www.youtube.com/watch?v=GZ72B0B5Sa8 
http://www.youtube.com/watch?v=XLStpDLc-HI 
http://www.youtube.com/watch?v=1pWd8U6E0P4 
http://www.youtube.com/watch?v=4xDFWlOXio0 
http://www.youtube.com/watch?v=JJF2TcXBPos 
http://www.youtube.com/watch?v=XaOvr7c9fhc 

Barnen uppfattade ljuden ungefär som jag föreställt mig. Ljudet från propellerplanet sa de att det var en maskin eller en traktor. Jag frågade barnen ofta om vad de trodde ljudet hade för färg och om ljudet var stort eller litet. När de trodde att de hörde ett bebisskrik frågade jag barnen om de trodde det var en pojk eller flick-bebis. Pojkarna svarade att det var en pojkbebis för det hördes på skriket. Flickorna svarade att det var en flickbebis eftersom flickor gråter oftare än pojkar. Ett pojke blev påverkad av de andra barnen att rita en katt annars valde alla barn att rita det sista ljudet de hade hört (katt). Var det lättast att komma ihåg det ljudet eller var det bara för att det var det sista de hörde? Efter att vi lyssnat på det sista ljudet hade det varit bra om vi tillsammans repeterat vilka ljud vi hade hört. Hade de då valt att rita andra ljud? Det var alltså ingen skillnad mellan pojkar och flickor då alla ritade samma ljud. Här är några av dagens alster från aktiviteten:

Här är en katt med lång svans

Här är en katt som är ute och går på sommaren och har kläder på sig

Här är tre katter som är kompisar

Om man tycker det är svårt att rita en katt kom det här barnet på att man kan lägga en katt på pappret och rita av konturerna

Så här lät det när barnen härmade ljuden de ritat

 

Tema, teori och trummor

Barn vill oftast sjunga i en högre tonart. Då kan det vara bra att kunna transponera låtar för att ändra tonart. Vid en transponering från C-dur till G-dur tittar jag i kvintcirkeln hur många steg jag behöver gå för att komma från C till G. I detta fall ett steg åt höger. Då måste alla andra ackord i låten också flyttas ett steg åt höger i kvintcirkeln.

När vi arbetar med trummor kan pedagogen slå en rytm på trumman och sedan kan barnen göra ett eko av ljudet på sina trummor.

Vi kan också trumma stavelserna i våra namn. För de som tycker det är svårt att komma på rytmer kan vi ta rytmen ifrån någon känd barnvisa som till exempel Bä bä vita lamm. Då det kan vara svårt med både rytm och att sjunga samtidigt kan vi sjunga pentatoniska låtar där de pentatoniska tonerna c, d, f, g och a finns med. Om vi använder oss av dessa toner på ett stavspel kan barnen spela tonerna huller om buller så låter det ändå bra. Exempel på pentatoniska låtar är Kalle Anka, Ro din båt, Frida har en ponny och Amazing Grace.

Arrangering

Ska vi arrangera en fest, blommor eller ett barnkalas? Det kan vi göra men det går också att arrangera en låt. Att arrangera en låt är att planera hur jag ska bygga upp en låt. Med en låt som bara har några få meningar kan vi bygga upp genom att första gången bara spela ett intro, andra gången ett solo av en flicka, tredje gången att flera sjunger och sjunger i  eko, fjärde gången ett solo av en pojke och så vidare. När vi arrangerar en låt behöver inte alla göra allt samtidigt. Om vi sjunger i kanon sjunger alla samma låt men vi börjar vid olika tidpunkter. Så här kan en kanon låta:

Till vissa sånger passar det bra att sjunga tre olika verser samtidigt. "Tussi tussi tussilago" är ett förslag där alla tre melodier kan sjungas samtidigt som en trestämmig sång.

Tussi-tussi-tussi-tussi-tussilago,
 å va fin du är.
Tussi-tussi-tussi-tussi-tussilago,
 nu är våren här!

Krokus växer i rabatten,
 å va fin du är.
Är så glad för sol och vatten,
 nu är våren här!

Vitsippa, vitsippa, vitsippa, vitsippa,
å va fin du är
Vitsippa, vitsippa, vitsippa, vitsippa.
Nu är våren här!
 

När vi sjunger sången i en barngrupp kan det passa bra att plocka in riktiga blommor för att konkretisera både sången och årstiden våren. När vi ändå har inne blommorna kan vi använda våra sinnen och även känna och lukta på dem. Vi kan också prata om blommans olika delar med ståndare, pistill, kronblad, foderblad och stjälk.

Idag blev jag medveten om att det finns en sångbok som heter "Pojkaktig sångbok". Jag reagerade genast och undrade varför sångboken måste ha de namnet. Förklaringen som musikerna hade var att det finns många kvinnliga förskollärare och att dessa ofta sjunger Alice Tegnérs visor som "Sov du lilla videung". Musikerna tyckte att det skulle finnas lite mer riviga och annorlunda låtar på förskolor som även pojkarna tycker om. Jag anser att det ska finnas många olika slags musik på en förskola som passar till flickor, pojkar, liten, stor och så vidare. Att kalla sångboken för "Pojkaktig sångbok" anser jag är fel då många flickor också tycker om den genrén på låtar. När vi pedagoger ser ett material med ett sådant namn är det lätt att vi dissar det. Det är viktigt att vi lyssnar igenom materialet och tar ut det dom vi tycker verkar bra. Vi säger ju inte till barnen att sångerna är hämtade ifrån en pojkaktig sångbok. Många av dessa låtar kan passa bra att använda som temasånger till hallowen. Här är en länk till "Pojkaktig sångbok 1, 2 och 3" http://www.itslearning.com/mah/lumaol/pojkaktig/

Idag gick vi igenom att toner har olika namn, stora A och lilla f. Detta kan jämföras med bilar som också har olika namn, Volvo och Audi. De 7 tonerna CDEFGAB bildar en oktav. Dessa toner upprepas sedan i andra oktaver. Vi kan jämföra att varje oktav är en Volvosort. Namn på de olika oktaverna är:

• Stora oktaven  CDEFGAB
• Lilla oktaven cdefgab
• Ettstrukna oktaven c1, d1, e1, f1, g1, a1, b1
• Tvåstrukna oktaven c2, d2, e2, f2, g2, a2, b2
• Trestrukna oktaven c3, d3, e3, f3, g3, a3, b3 osv.

Musikpussel

Idag har vi gjort digital musikproduktion. Vi hämtade ljud från multimediabyrån. http://www.multimedia.skolutveckling.se. Där fanns färdiginspelade ljudslingor som vi satte ihop till en egen konstruktion. Allt som finns på multimediabyrån är tillåtet att använda. Jag, Karin och Marie drömde oss bort till sol, bad och värme när vi gjorde vår inspelning. Musikpussel-låt

När kan vi ha användning av detta på skolor och förskolor? När jag var liten och skulle läsa upp en saga för kompisar fick jag förvränga min röst för att bli de personer som var i sagan. Idag kan sagan bli än mer spännande och arbetad om vi lägger in ljud i bakgrunden och förställer rösten genom datorn. Om vi i en barngrupp skriver en saga tillsammans kan vi också lägga till ljudeffekter. Vi spelar in sagan på en cd-skiva så alla barn också kan lyssna på den hemma. Jag ser bilden av stolta barn som har gjort en inspelad saga med ljudeffekter. 

Så här kan en saga låta med ljudeffekter som Sara och Katerina har gjort: http://www.aviary.com/artists/scsvensson/creations/katta_och_saras_saga

När vi arbetar med sagan kan barnen ingå i olika grupper som arbetar med olika delar av sagan. Jag anser det är viktigt att alla barn får testa på de olika momenten för att göra en ljudsaga, så då kan varje grupp göra en sekvens var ur sagan. I Lpo 94 (s. 10) beskrivs att eleverna "kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande". Tänk vad roligt att genom att skriva en saga och sätta ljud på den få in både svenska, musik och IT.

Tillverka rituella trummor

Bom, bom, bom, bom låter stora trumman... Idag har vi tillverkat trummor. Jag gjorde en trumma av papprör som jag häftade fast guldtapet på. För att täcka häftstiften flätade jag snören och limmade fast flätorna över häftstiften. Lite guldstjärnor satte jag också på trumman med hjälp av en limpistol. Skinnet skulle först ligga i blöt i minst 30 minuter för att bli tänjbart. Sedan häftade jag fast skinnet på pappröret. Ett snöre virade och limmade jag sedan några varv runt trumman för att dölja häftstiften.

Jag började också göra ett regnrör av wellpapp där jag stuckit in små plastbitar från en hink. Jag lade i makaroner och lyssnade av. Det lät härligt. Jag ville få wellpappen mer stabil och täckte därför wellpappen med gipsbindor. Allt blev vått och kladdigt. När gipset hade torkat en del lyssnade jag på ljudet en gång till. Var hade ljudet tagit vägen? Då wellpappen blev fuktig av gipset blev naturligtvis makaronerna också våta och klibbade ihop sig. Nu har jag i alla fall lärt mig att lägga i makaronerna efter att gipset har torkat. Man lär sig av sina misstag! Det är faktiskt bra att barn ser att vi pedagoger också kan göra fel ibland för då upplever inte barnen att allt måste bli perfekt utan de kan också få göra sina "fel".

Det är så roligt att vara i bildsalen. Det finns så mycket olika material att använda och allt fååår vi använda. Fjädrar, papper, tyger, tapeter, pärlor, lim, färger osv. Så här önskar jag att alla barn får ha det på förskolor. I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö98 (2010, s. 10) så står det att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap". Då vill det till att de får använda material tillsammans med sin fantasi. Om man vill göra trummor med barnen på förskolan kan man beställa skinnet från http://www.lutfisken.se/

Litteraturseminarium 1

Här är gruppens diskussion efter att ha läst "Ta in musiken" av Roland Cox, "Musiken och rytmiken i praktiken" av Jessica Gottberg och "När kulturen knackar på skolans dörr" av Ulla Wiklund.

Vi har i gruppen diskuterat berörd litteratur och den första frågan vi alla ställde oss var, varför det är så lite musik i skolan? De flesta skolor har enbart en timma musik-undervisning i veckan. Våra egna erfarenheter är att musiken i skolan var väldigt rolig även om tillfällena var få, vi minns repetitionerna inför lucia, roliga timmen, uppvisningar mm. Vi diskuterade även hur vårt förhållningssätt som pedagoger och attityder och kroppsspråk har stor betydelse för hur barnen upplever ämnet. Vi anser att det är viktigt att vi som pedagoger är medupptäckare och vågar släppa lite på kontrollen och lyssna på barnen, inte vara så styrda av vår planering utan utgå ifrån deras tankar. Detta tror vi gör att barnen vågar mer och att deras självkänsla stärks. Vi har alla i gruppen en positiv syn på vad musiken kan göra och hur den påverkar och stärker barns utveckling.

Vi diskuterade hur många barn det är i dag som inte vill gå till skolan på grund av bland annat stress eller att de tycker att det är tråkigt. Genom estetik kan vi minska barnens stress och göra undervisningen mer lustfylld. Vi tycker det hade varit bra om lärarna samarbetade mer för att hjälpa och komplettera varandras kompetenser. Viktigt med kompetensutbildning hos personalen, vilket stärker vår självkänsla och ger ett bredare spektra hos barnen. Vi tror att våra hämningar och vår osäkerhet ofta begränsar oss i vårt arbete med barnen. Bra sammanhållning i arbetslaget tror vi är viktigt, att vi vågar ”spexa till det” inför varandra och inte känner oss obekväma.

Musik + språk = sant! Genom musik utvecklar barnen sitt ordförråd, detta genom sånger, ramsor och ljud. Våra erfarenheter säger att små barn ofta kan hela sånger eller ramsor innan de kan prata. Att använda sig av konkreta föremål eller bilder tror vi är ett bra sätt att tydliggöra handlingen för barnen. Vi anser även att vi borde reflektera mer tillsammans med barnen om exempelvis innehåll i texter och så vidare, vilket gör att barnen ser sammanhang och mening. Vi tror att det även blir tydligare för oss pedagoger att se barnens lärande.

Vi diskuterade hur vi skulle vilja att läroplanen blev tydligare i sin utformning angående estetiken i förskola och skola. Vi anser också att alla som utbildar sig till pedagoger borde få kunskap och förståelse för hur viktig estetik är för barns utveckling och lärande.

Vi har erfarenheter av att estetiken minskar när barnen kommer upp i skolan, detta tycker vi är synd. Ämnet anser vi har låg status i skolans värld och frågan är hur vi kan ändra på detta? Vi anser att genom att delvis integrera estetik med andra ämnen men även göra lärare uppmärksamma på hur detta ämne påverkar barnen, så bidrar detta till ett positivt synsätt. Vi behöver även synliggöra detta för föräldrarna, för att få deras stöd och förståelse för det vi arbetar med och vilka arbetsmetoder vi använder.

Vi ställer oss frågande till varför det finns skolor med estetisk inriktning? Borde inte alla skolor arbeta med estetik medvetet i alla ämnen?

Taktarter, bollar och notvärden

I taktarter är det pulsen som är motorn, musikens hjärtslag. Vi har idag gjort betoningar på taktslagen med hjälp av handklappning och bollstudsning. Vi började med att gå i fyrtakt, 1 2 3 4, sedan betonade vi första taktslaget med en klapp. Vi ökade svårighetsgraden med att klappa på 1 och 3 i varje takt. För att ytterligare öka svårigheten studsade vi en boll istället för att klappa händerna. Slutligen studsade vi en boll till varandra på taktslagen 1 och 3 eller 2 och 4. Det vi gjorde här var att gå från en lättare uppgift till en svårare uppgift. Detta är viktigt att tänka på när vi ska göra aktiviteter med barn att alla klarar av en uppgift från början och sedan öka svårighetsgraden. I dessa aktiviteter får vi in musik, matematik och rörelse.

Vi har också gjort en namnlek som vi kan sjunga för att benämna vilka barn som är närvarande.

Vad har de olika noterna för värde? Olika notvärden klingar olika lång tid.
Helnot = vilanoten (värde 4 kr)
Halvnoten = klivnoten (värde 2 kr)
Fjärdedelsnot = gånoten (värde 1 kr)
Åttondelsnot = springnoten (värde 50 öre + 50 öre)
Sextondelsnot = X 2000-noten (värde 25 öre + 25 öre + 25 öre + 25 öre)

Att använda sig av dessa namn kan vara riktigt kul för barnen på förskolan för att förstå hur olika fort dessa noter går. Fjärdedelsnoten går vi i puls 1 2 3 4 samtidigt på varje siffra säger vi gå, gå, gå. När vi ökar takten till åttondelsnot säger vi spring, spring. När vi ökar ännu mer för att göra sextondelsnoter säger vi snabbt X2000, X2000 och så vidare. Det vi gör kommer vi lättare ihåg. Vi kan också med hjälp av ett äpple förklara noters värde för barn. Ett helt äpple = en helnot = 4 i värde när det är en fyrtakt. Om nu helnoten är värd fyra, är halvnoten värd två, fjärdedelsnoten ett, åttondelsnoten 1/2, sextondelsnoten 1/4.   För att få en fjärdedelstakt kan jag ha med: (Varje punkt visar en fjärdedelstakt) En helnot Två fjärdedelsnoter + en åttondelsnot + en sextondelsnot  En halvnot + två fjärdedelsnoter Vi komponerade egna fjärdedelstakter med hjälp av ritade noter. Det blir väldigt konkret att klappa dessa noter och samtidigt säga "namnen" på noterna för att underlätta hur mycket jag ska klappa. I början kan barnen på förskolan enbart klappa fjärdedelsnoter (gånoter) för att så småningom klappa åttondelsnoter (springnoter) och så vidare. Det som är bra med lösa noter är att barnen själva kan lägga ut noterna efter vad de känner att de klarar. Arbetar de i grupp kan de lära av varandra.       Så här lät det när Sofie spelade vår låt på gitarr:

Trummor

Idag har vi spelat på Djembe som är en västafrikansk trumma. Den afrikanska musiken har faktiskt påverkat dagens musik som pop och jazz och så vidare. Vi har idag spelat Polyrytmik som är grunden till att spela på en Djembetrumma, det vill säga att vi spelar flera olika rytmer samtidigt. Så här kan det låta när vi spelar tre fasta rytmer och ett solo:

Vi har också dansat lite afrikansk dans till låten Dosala. Titta och njut! Den här dansen skulle säkert barnen på förskolan tycka vara rolig. I och med att det är en afrikansk sång kan vi börja prata om var världsdelen Afrika ligger och vad det finns för djur där. Det ena leder fram till det andra.

När kan vi använda oss av trummor på förskolan? Det kan vara för att dra till sig barnen vid ett speciellt tillfälle eftersom ljudet av trumman lockar och även att trumman ser vacker ut. Framförallt anser jag att trummor ska användas för att barnen ska spela på dem. Ett barn kan få vara ledare och vi andra ska härma. Om det inte finns tillgång till trummor till alla barn kan en del barn klappa händerna tills de får turen att ha en trumma. Vi kan också fråga barnen om de har förslag på vad vi kan trumma på istället. De har oftast många kloka svar.

Så här lät det när två olika rytmer spelades samtidigt:

Fågelkvitter

Studiebesök 3
Vad härligt det är att vakna till fågelkvitter. Är våren snart på väg?

Presentation av vetenskapliga artiklar

Här är ett litet axplock ifrån dagen då alla grupper redovisade sina vetenskapliga artiklar. De olika artiklarna handlade om musik-inlärning-rörelse. Idag säger många pedagoger att vi inte har tid med musik. Pedagoger anser inte att musik är viktigt på förskolan utan vill hellre lägga mer vikt på andra ämnen för att förbereda barnen för skolan. Men forskare anser att musik är viktigt och inte bara för just musikens skull utan också för inlärning av andra ämnen. Musik får inte bara bli ett roligt avbrott, utan det är lika viktigt som allt annat på förskolan. Vi pedagoger borde istället reflektera över hur och varför vi ska använda musik och rörelse i förskolan. Forskning visar att musik och tidig språkutveckling har ett samband. Ett tips på hur vi kan arbeta med musik med de yngre barnen är att använda föremål till sånger för att konkretisera. Det som sjungs visas med föremål. Barnen kan sedan själva med sin egen kropp göra rörelser utefter sångens innehåll (vara grodan som hoppar omkring). För att få in en skapande process med musiken kan barnen få tillverka egna föremål som de tycker passar sången. Det som jag anser är det mest viktiga är pedagogerna förhållningssätt till musik. Kan de förmedla ett positivt intryck av en musisk aktivitet hänger barnen garanterat med på det. Använd musik regelbundet så blir vardagen både rolig och lärorik!

Röst, rim & rytm

Vad är estetisk konst? Det kan vara musik, dans, film, teater och skönlitteratur. Den estetiska konsten kan beröra människor på olika sätt, både med obehag och med lycka. Det finns oftast ett eller flera budskap i den estetiska konsten, det kan vara en text i en skönlitteratur eller ett konstverk i lera. För den som inte är påläst inom ämnet kanske inte ett konstverk säger så mycket, men om någon berättar om budskapet kan vi förstå hur konstnären tänkte. Det är viktigt att vi pedagoger låter barnen berätta om sina konstverk för att vi ska förstå hur de tänker, se barnets perspektiv.

Genom att låta barnen på förskolan rimma skapas en språkmedvetenhet som underlättar när de ska knäcka läskoden, genomskåda sambandet mellan fonem och bokstäver. Fonem är ljud och alltså inte detsamma som bokstäver.  I ordet "läxa" finns det fem fonem (läksa).

En mening kan få olika betydelser beroende på vilka ord vi betonar.
Henrik säger att det är roligt att klättra i berg. (Neutral betoning)
Henrik säger att det är roligt att klättra i berg.
Henrik säger att det är roligt att klättra i berg.
Henrik säger att det är roligt att klättra i berg.
Henrik säger att det är roligt att klättra i berg.
Henrik säger att det är roligt att klättra i berg.

Lika ord förändras också beroende på betoning, till exempel Japan (landet) och japan (personen som bor i landet). Betoningen sker i början respektive slutet av ordet.

Det finns olika slags rim: Börje-rim, in-rim och slut-rim. Här är exempel på dessa i tur och ordning.

Apan Agda Andas Alltid Avigt

Snigeln, kaninen och krokodilen simmar tillsammans i Nilen

Pelle klättra i granen
för att komma åt bananen

Dra igång en låt & lära ut en sång

Alla kan sjunga men kanske inte bli musikalartister eller idolvinnare. Själva processen i sjungandet drar igång endorfiner i kroppen, det vill säga att kroppen mår bra av att sjunga.  I boken "Noter om musik" tar Töres Thorell upp om musiken som ett hälsoperspektiv.

Att lära ut en sång kan vi göra på många olika sätt. Det är viktigt att variera sig då en del processer passar andra barn bättre. Här nedan är olika förslag på hur vi kan lära ut en sång:

• Helheten Då pedagogen kör igång och vi andra hakar på när vi kan.
• Motiv/ostinato När det sker en upprepning, på upprepning, på upprepning. Passar på en sång som kan sjungas både unisont och i stämmor.
• Frasvis & härma/eko Pedagogen sjunger en snutt på sången och barnen härmar.
• Rimord När barnen lätt kan fylla i slutet av meningen då det ska rimma från föregående mening.
• Bilder Använda sig av bilder till sången. Låta barnen rita egna bilder som de associerar till sången.
• "Glömord" Medvetet ändra, byta ut ord, sjunga tokigt så barnen får säga vad det "rätta" ordet ska vara.
• Lära ut en del först Det kan till exempel vara lättare att lära ut en refräng först, för då är det lättare att lära sig verserna sen.
• Rörelser Göra rörelser som passar i i texten. Låta barnen vara med att komma på rörelserna.
• Tecken Vi kan göra tecken för vissa ord i texten. Så här kan det låta och se ut: (Hoppas du inte får nackspärr)

Det är bra att alternera med sång + tecken ibland, ibland bara sång och ibland bara tecken. Det är viktigt att anpassa sig efter gruppen.

• Dans Bra att variera en musikstund så att vi inte bara sitter ner och sjunger. Vi kan också stå, hoppa, dansa och så vidare.

• Fortare & fortare Då börjar vi sjunga en sång långsamt för att sedan öka takten tills vi snubblar med tungan i munnen. Här är ett tips på en sådan sång:

Hönorna de kacklar hela dagen lång
Fast jag säger sluta till dem gång på
gång
Sluta kackla, Sluta kackla, Sluta
kackla, Sluta kackla
Sluta kackla, Sluta kackla NU

Här var många olika sätt att lära ut en sång och det kanske finns fler. Låt fantasin flöda, huvudsaken är att vi har kul!

När barnen väl kan sången kan det vara bra om barnen får börja sjunga för då blir det oftast en bra tonart. Barnen har ljusare röster och sjunger i ett högre tonläge och det beror på att de har kortare stämband. Om vi vuxna ska ta ton med barnen får vi tänka på att ge dem en adekvat tonart som passar deras röster. Precis som cykeln de ska cykla på är anpassad efter deras längd.

Gitarrinköp

Jag har köpt mig en gitarr och när jag satt och spelade en truddelutt frågade min äldsta dotter om hon fick spela på gitarren. Självklart svarade jag, men sen fick jag inte använda den på ett bra tag. Det sista hon gjorde på kvällen var att spela på den och det första hon sade till mig morgonen därpå var: mamma, var är gitarren? Detta gav mig en reflektion. Genom att jag som pedagog spelar på instrument kan jag inspirera barnen och väcka ett musikaliskt intresse hos dem så att de börjar spela ett instrument.

Tillverka ljudverktyg

Idag har vi tillverkat lätta instrument av återvunnet material. Jag gjorde en maraccas och en kapsylspelare. Till maraccasen använde jag en toalettrulle som jag fyllde med makaroner. På toalettrullen limmade jag fast en bit tapet med en limpistol. Till kapsylspelaren spikade jag fast sex kapsyler, två och två, på en träbit. Fördelen med egengjorda instrument är att det blir ett dovare ljud. Det är bättre för allas öron. Så här ser instrumenten ut:

Så här låter maraccasen:

  Så här låter kapsylspelaren:

Vi sjöng och spelade olika barnvisor med våra egengjorda instrument, bland annat Nyss så träffa jag en krokodil. http://open.spotify.com/track/05Xe1JTyJlGyAyDNOxmJLS
Idag lärde jag mig vers två på den visan.

Nyss så träffa jag en krokodil 

som körde runt i en bil

han var så smal och lång

och blåste i ballong

men bilen var för stor 

och svansen for och for

så den fick spikas fast på ett flak därbak

Används instrument mycket på förskolan? Tas de inte fram för att inte pedagogerna vet hur de ska använda instrumenten med barnen? Problemet är lätt att lösa. Ge barnen instrument och se vad och hur de vill använda dem. Om vi gör en musiklek med barnen är det bra att förvarna dem att det snart är slut genom att säga: nu är det tre gånger kvar, nu är det två gånger kvar...då blir de inte så besvikna.

Färger, ackord, gitarr och piano

Färg och instrument, kan det höra ihop? Ja med hjälp av en fallskärm där tårtbitarna är blåa, röda, gröna och gula och med färgkodade instrument till kan det bli en härlig orkester. Fallskärmen läggs på golvet och ett barn går på de olika färgerna. När barnet står på den gula färgen spelar barnen som har instrument som är färgkodade gult. Barnet på fallskärmen går vidare till andra färger och andra barn spelar på de färgkodade instrumenten. Barnet som går på fallskärmen frågar sedan ett annat barn om det vill gå på fallskärmen.

Vi pedagoger ska inte tvinga ett barn upp på fallskärmen men vi ska be barnet att säga: nej tack inte idag. Då har inte barnet sagt för alltid att det inte vill. Fördelen med att gå på en fallskärm är att fokus läggs på fötterna. Vilken färg står barnet på? Detta kan vara bra för de barnen som vanligtvis är lite blyga då inte fokus läggs på ansiktet. Till den här aktiviteten spelas musik. Det som är viktigt att tänka på är att inte musiken går för snabbt eller för sakta. Om det inte finns färgkodade instrument går det också bra med färgade tejpbitar på instrumenten.

  

Den här leken går också att göra utan fallskärm. Istället för fallskärm visas färgerna upp i form av cirklar. När den röda cirkeln lyfts upp ska de barn som har instrument som är färgkodade i rött spela. Om vi delar in de färgade grupperna så att färgen röd spelar trummor och färgen blå spelar claves och så vidare är det viktigt att barnen får byta grupper så att de får testa alla instrument.

Idag har jag för första gången spelat gitarr, bland annat "Du ska inte tro det blir sommar". Vi spelade och spelade och spelade tills fingertopparna domnade bort. Så roligt men det krävdes stor koncentration! (se bild nedan). Vi fick en genomgång av olika ackord både på piano och gitarr. Vi gick igenom olika ackordtyper som durackord, mollackord och septima-ackord.

VFU

På den mångkulturella förskolan jag varit på under dessa två dagar har jag sett barnen använda flera olika estetiska uttryckssätt. Barnen har klippt, klistrat, målat, pärlat, använt playdoh, vävt, dansat, lekt hela havet stormar, lekt rollekar som till exempel mamma pappa barn, använt plastmozaikbitar i olika färger på ljusbord. De har också konstruerat med kaplastavar och trämekano. Det är viktigt att vi pedagoger ser till att det finns en miljö för att barnen ska kunna använda flera olika estetiska uttryckssätt. I Lpfö 98 står det:

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama." (s. 10)

Idag var vi med en liten grupp i ateljén där vi idag fick välja på att använda vattenfärg eller vara vid en stor balja som var delad med ena sidan snö och den andra sidan med vatten. Vid baljan fanns tillgång till plastbåtar, plastgubbar, plastknivar, penslar och flytande färg. Barnen hade fria händer att göra vad de ville med materialet.En pojke började hälla flera färger i vattnet och blanda runt. En flicka målade först med vattenfärg på sina händer med en pensel. En pedagog frågade henne hur färgen och penseln kändes mot handen och om de olika färgerna kändes olika. Hon frågade också om det kändes annorlunda med vattenfärgen jämfört med den flytande färgen som hon också testat. Genom att prata med barnet kunde barnet reflektera över vad och hur hon gjort, det ger både en tankeutveckling och en språkutveckling. Barnen fick inga givna svar utan de fick själva pröva sig fram. En pojke ville ha ljuslila men det fanns bara en mörkare lila. Då frågade pedagogen hur de skulle få fram en ljuslila färg. Pedagogerna frågade ofta: Hur gjorde du?, varför blev det så? istället för att ge barnet ett snabbt svar. Processen som utfördes i ateljén dokumenterades med en digitalkamera. Korten skrev sedan ut så barnen tillsammans kunde prata och reflektera över vad de gjort. Det är viktigt att jag som pedagog ser till att barnens alster sätts upp i barnens höjd så de kan se, reflektera och diskutera sina processer med varandra. Det jag också som pedagog ska tänka på är att anpassa aktiviteterna så de stimulerar alla barn.

Glöm inte att själva testa på det barnen gör. För när barnen vill förklara vad de tänker och tycker om aktiviteten är det lättare om jag själv varit med om det. Låt både du och barnen använda alla era sinnen! Lukta, smaka, känna, lyssna och se på materialen.

Under de två dagar jag varit på min VFU har jag sett att barnen dansar en hel del. Barnen tar med sig musik hemifrån, oftast musik från deras hemland. I Lpfö98 (2010, s. 6) står att "Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar". Så här kan det låta och se ut:

Idag var det en pojke från Filippinerna som fyllde 6 år. Vi sjöng på svenska för honom och när vi hade gjort det sa en albansk flicka att hon ville sjunga för pojken på sitt språk också. Förmodligen kändes det viktigt för henne att få göra det och vad bra att pedagogerna tillät henne göra det. I Lpfö98 (2010, s. 11) står under utveckling och lärande att förskolan ska sträva efter att varje barn "som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål". Så här lät flickans sång: