VFU

På den mångkulturella förskolan jag varit på under dessa två dagar har jag sett barnen använda flera olika estetiska uttryckssätt. Barnen har klippt, klistrat, målat, pärlat, använt playdoh, vävt, dansat, lekt hela havet stormar, lekt rollekar som till exempel mamma pappa barn, använt plastmozaikbitar i olika färger på ljusbord. De har också konstruerat med kaplastavar och trämekano. Det är viktigt att vi pedagoger ser till att det finns en miljö för att barnen ska kunna använda flera olika estetiska uttryckssätt. I Lpfö 98 står det:

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama." (s. 10)

Idag var vi med en liten grupp i ateljén där vi idag fick välja på att använda vattenfärg eller vara vid en stor balja som var delad med ena sidan snö och den andra sidan med vatten. Vid baljan fanns tillgång till plastbåtar, plastgubbar, plastknivar, penslar och flytande färg. Barnen hade fria händer att göra vad de ville med materialet.En pojke började hälla flera färger i vattnet och blanda runt. En flicka målade först med vattenfärg på sina händer med en pensel. En pedagog frågade henne hur färgen och penseln kändes mot handen och om de olika färgerna kändes olika. Hon frågade också om det kändes annorlunda med vattenfärgen jämfört med den flytande färgen som hon också testat. Genom att prata med barnet kunde barnet reflektera över vad och hur hon gjort, det ger både en tankeutveckling och en språkutveckling. Barnen fick inga givna svar utan de fick själva pröva sig fram. En pojke ville ha ljuslila men det fanns bara en mörkare lila. Då frågade pedagogen hur de skulle få fram en ljuslila färg. Pedagogerna frågade ofta: Hur gjorde du?, varför blev det så? istället för att ge barnet ett snabbt svar. Processen som utfördes i ateljén dokumenterades med en digitalkamera. Korten skrev sedan ut så barnen tillsammans kunde prata och reflektera över vad de gjort. Det är viktigt att jag som pedagog ser till att barnens alster sätts upp i barnens höjd så de kan se, reflektera och diskutera sina processer med varandra. Det jag också som pedagog ska tänka på är att anpassa aktiviteterna så de stimulerar alla barn.

Glöm inte att själva testa på det barnen gör. För när barnen vill förklara vad de tänker och tycker om aktiviteten är det lättare om jag själv varit med om det. Låt både du och barnen använda alla era sinnen! Lukta, smaka, känna, lyssna och se på materialen.

Under de två dagar jag varit på min VFU har jag sett att barnen dansar en hel del. Barnen tar med sig musik hemifrån, oftast musik från deras hemland. I Lpfö98 (2010, s. 6) står att "Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar". Så här kan det låta och se ut:

Idag var det en pojke från Filippinerna som fyllde 6 år. Vi sjöng på svenska för honom och när vi hade gjort det sa en albansk flicka att hon ville sjunga för pojken på sitt språk också. Förmodligen kändes det viktigt för henne att få göra det och vad bra att pedagogerna tillät henne göra det. I Lpfö98 (2010, s. 11) står under utveckling och lärande att förskolan ska sträva efter att varje barn "som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål". Så här lät flickans sång: