Litteraturseminarium 3

Vi i gruppen diskuterade vikten av att diskutera texten i barnsånger tillsammans med barnen för att utöka ordförrådet.

Barnens ”hitta på visor” skall man enligt författaren ta till vara på men vi upplever att dessa sånger ofta innehåller en del fula ord, hur mycket ska man uppmuntra? Vi diskuterade att barnen kanske skulle kunna få rita bilder till sina sånger för att tydliggöra vad de handlar om.

Vi känner att vi nu lättare upptäcker barnens spontansång efter att ha läst denna litteratur, exempelvis när barnen kammar håret och säger ”kamma, kamma, kamma” som en liten melodi.

Vi pratade om att musik har stor betydelse för tonåringarna! Vi tror att det ofta är politikernas och de vuxnas kunskapssyn på musik som råder i skolan och som gör att barnens framtid inom musik och deras lust att lära hämmas. Vi anser att man borde ta till vara på musiken i undervisningen i skolan!

Är all musik bra? Vi anser att musikuppsättningar i förskola och skola skall vara på barnens initiativ och utifrån deras intressen. Man måste inte göra som man alltid gjort med exempelvis luciaframträdande. Är denna tillställning för barnens skull, eller för pedagoger och föräldrar?

Vi diskuterade att musik ger en glädje som vi tror gör det lättare att ta till sig och lära sig. Alla tycker inte om att uttrycka sig i tal och skall då få möjlighet att använda andra sätt så som bild, ramsor, sång och mycket mer. Genom musiken och andra estetiska uttrycksätt kan vi alla mötas, oavsett ursprung.

En av oss i gruppen fick gå till rektorn när hon nynnade i slöjdsalen under lektion. Hur hanterar vi detta i skolan? Kan det vara lättare att lära sig brodera eller räkna om man sjunger eller nynnar till?

Vi har erfarenheter av att man utövar en och samma sång eller aktivitet men ändra på utförandet i form av olika röstlägen, känslostämningar och byte av ord. Man kan ”sjunga fel” för att fånga barnens uppmärksamhet och göra det lite tokigt och spännande. Vi har märkt att barnen älskar ramsor som rimmar där de själva får fylla i sista ordet.

Vi diskuterade hur man kan komma på en ramsa eller ett rim för att lättare komma ihåg en portkod eller ett telefonnummer.  Vi tror att man får en språkmedvetenhet genom att arbeta mycket med rim och ramsor i förskolan, även läs och skrivinlärningen kan underlättas genom detta.