Samlingssång
Var bor du lilla kyckling
Gullefjun
Om det är sånger som verkar svåra för barnen kan vi fråga dem vad det är som är svårt och repetera det lite extra genom att gå igenom texten, prata om vad som händer. Vi kan också berätta sången som en saga innan vi börjar sjunga den. Det kan vara bra att använda rekvisita, föremål för att göra en handling tydligare.
Till sången om Gullefjun kan vi dramatisera tillsammans med barnen. Rollerna kan vara Gullefjun, katt, hund och resterande kan vara hönor. En annan sång vi sjöng var "Var bor du lilla kyckling". Så här kan den låta:
| http://www.youtube.com/watch?v=7YklqwrylhI | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Här är texten och även andra versen: Var bor du lilla kyckling | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Melodi: Var bor du lilla råtta? | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| - Var bor du lilla kyckling? - I ett ägg. - Hur kom du ut ur skalet? - Genom dess vägg. - Vad heter då din mamma? - Hönan Rut. - Och din stolta pappa? - Tuppen Knut. - Vad gör du hela dagen? - Skojar mest. - Vad heter då din kompis som är bäst? - Han heter lilla Gullet gul som jag. - Vi leker alltid lekar varje dag. Vi har pratat om vilka årstider det finns, hur många de är och vad varje årstid kännetecknar. När vi presenterar årstiderna för barnen är det viktigt att tänka på hur vi presenterar varje årstid, inte visa eller prata negativt om någon årstid. Alla barn fick ställa sig vid den årstiden som de fyller år. Vi räknade sedan hur många barn det var i varje årstid för att undersöka vilken årstid det fanns flest och minst barn födda. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (2010 s, 9) tar upp att alla barn skall utveckla en förmåga att kunna undersöka genom matematik. Detta får barnen genom att de undersöker hur många som fyller år i de olika årstiderna.  Här är en dikt om månaderna JANUARI FROST OCH SNÖ, NÄVEN KALL OCH NÄSAN RÖD FEBRUARI SLASK OCH REGN, PARAPLYET GER OSS HÄGN MARS ÄR MOLN OCH VIND I DANS, LÄ FINNS INTE NÅGONSTANS APRIL BLOMMOR KNOPPAS I APRIL, SNART SKALL LÄRKAN SLÅ SIN DRILL MAJ SMÅ MJUKA VITA LAMM, I VÅR HAGE HOPPAR FRAM JUNI LILJA ROS TULPAN, VI KAN PLOCKA HELA DAN JULI ÅSKA KVAVT OCH HETT PLÖTSLIGT REGNAR DET EN SKVÄTT AUGUSTIGÖRA RÄFSA HACKA KÖRA SEPTEMBER ÄR OSS KÄR, GRANNA FRUKTER TRÄDEN BÄR. OKTOBER ÄR DEN TID DÅ BARNEN SAMLA HASSELNÖTTERNA SOM RAMLA GRÅ NOVEMBER BLÅSTEN TAR, ALLA LÖV SOM SITTER KVAR DECEMBER KALL OCH MULEN MEN VAD GÖR DET ?-DÅ KOMMER JULEN Vi dansade en dans om årstidernas väder Låten är hämtad ur denna cd:  Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (2010 s, 9) lyfter att varje barn ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp och ha tillit till sin egen förmåga. I dansen får barnen träna detta då de får röra sig fritt till musiken eller enligt rörelser vi gått igenom. Barnen får genom musiken och dansen öva på sin kroppsuppfattning samt förmedla en känsla eller tanke i olika uttrycksformer dans och rörelse. Vilket läroplanen också lyfter (Lpfö98, 2010 s, 10). I temat om årstider ingick också en massagesaga om alla fyra årstider. När vi läser en massagesaga är det viktigt med rätt röstläge (lugnt och harmoniskt) och att vi har rätt musik till (lugn och inte för starkt ljud). Vi kan gärna släcka ner i rummet och också tända ljus. Det är viktigt att fråga barnen om de vill bli masserade. Om de inte vill det kan de ligga ner på golvet eller sitta och bara ta det lugnt en stund. På yngre barn kan vi göra rörelser till Imse vimse spindel på ryggen, för det är något de känner igen. På äldre barn kan vi forma bokstäver på ryggen och sen får de gissa vad det är för bokstav. Sagan: Det var en gång ett sommarland där solen lyste varm och skön och värmde alla blommorna och träden, djuren och människorna. Gör stora cirklar över hela ryggen. En dag täcktes himlen av många stora, tjocka moln. Så stora var molnen att solen inte syntes mer. Tryck med hela handflatan och vandra över ryggen. Det började blåsa. Först lite grann och sedan allt mer och mer. Det blåste upp till höststorm. Träden vajade och bladen virvlade i vinden. Låt fingertopparna stryka fritt som vinden över ryggen. Det började regna. Regnet öste ner. Det blev blött och stora vattenpölar överallt som barnen hoppade i. Trumma med fingertopparna över ryggen. Sedan blev det kallare och vintern tog vid. Regnet blev till snö. Mjuka snöflingor dalade sakta till marken. Allting blev vitt och vackert och det blev alldeles tyst. Trumma lättare och långsammare. Det enda man kunde se var en liten kissekatt som klättrade upp... och en till... och en till som började spinna. Vandra med två fingrar upp på ena sidan av ryggen till axeln. Upprepa andra sidan. Klättra uppför ryggraden och nacken till huvudet. Cirkla med fingrarna i håret. Där satt de tills vårsolen åter kikade fram och värmde upp jorden en gång till. Stora cirklar över hela ryggen. "Katt och råtta" heter en lek där katten som sover vaknar till ett slag på trumman. Råttorna rör sig runt katten i olika rörelser beroende till vilket ljud som hörs från trumman, springa, smyga, dansa och hoppa. När katten vaknar ska alla råttor springa till sina bon, i vårt fall våra stolar. Alla som blir fångade blir katter. I den här leken kan man låta barnen, beroende på ålder, vara med att slå på trumman. Vi kan också låta barnen vara indelade i olika grupper, smyggrupp, dansgrupp osv. men det är viktigt att barnen får pröva på alla grupper för att få in känslan hur det är att smyga, hoppa, dansa och springa. I en tärningslek fick vi turas om att rulla en tärning. Det tärningen visade fanns det en rörelse vi skulle göra. 1= gå på tå, 2= hoppa, 3= dansa fritt, 4= hoppa på ett ben, 5= studsa, 6= gå baklänges. Den här aktiviteten kan man göra på fler sätt. Vi kan använda oss av två tärningar och addera ihop siffrorna. Då behövs det 12 olika övningar. Istället för siffror på tärningen kan det vara bilder som visar vilken övning vi ska göra. Den här låten användes till aktiviteten: http://open.spotify.com/track/71DjaZXNxlYwYiNm26r0Aw  När vi spelar upp musik till olika aktiviteter kan vi passa på att få in musik ifrån många olika kulturer och genrer för att barnen ska få höra så mycket olika musik som möjligt. En lek där vi frågar barnen "Presidenten tycker inte om t(e) men han älskar...kaffe. Leken går ut på att barnen ska säga vad han tycker om. Orden barnen kommer på ska inte innehålla bokstaven T för det tycker inte presidenten om. Vi har också dansat till libanesisk folkmusik (Dapki) idag. Intressant med annan kultur. Med dansen får vi in vad landet har för musik och hur man kan röra sig. Att vi kan sjunga "Jag är en liten undulat" på många olika sätt har vi fått vara med om idag. Här kan barnen få vara med att bestämma hur vi ska sjunga. Vi har också fått vara med om pakistansk dans och musik. Det är bra att ha en "mall" att titta på för att få tips på hur man kan röra sig för att få ett flyt i dansen och att våga göra rörelser. Vi fick vara med om massagesaga två gånger idag. När vi har gjort massagen många gånger blir barnen trygga i berättelsen och kan mer ta till sig den valda musiken. När vi gjort olika rörelser till massagen får barnen en massagerörelsebank så att de kan komponera egna sagor att göra på sina kompisar. När vi skulle gå in i musiksalen idag blev vi välkomnade av ett troll. Trollet hämtade oss sedan och visade var alla skulle sitta i en ring. På så sätt kände var och en sig speciell och sedd. Vi sjöng sången "I ett hus vid skogens slut, stora trollet tittar ut" tillsammans med trollet. Sen mötte vi också en älg och en kanin.  Med kaninen sjöng vi "Jag är en vanlig kanin" och med älgen sjöng vi "Älgarna demonstrerar" med hjälp av två trummor som förstärkte effektfullt. Med både skådespelen och sångerna fanns det en röd tråd och bra övergångar mellan låtarna. I den reviderade Läroplanen (2010,s.12) står det skrivet att ett mål är att barnen "utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”. Sköldpadda och kaninleken Någon är sköldpadda och rör sig långsamt. En annan är kanin och rör sig snabbare. Alla andra sitter på en stol. Två stolar är tomma dit sköldpaddan sakta närmar sig och kaninen rör sig fortare mot en ledig stol. De andra som sitter på stolarna ska förflytta sig på stolarna så att inte sköldpaddan och kaninen får någon stol. Det krävs mycket samarbete. Här är det bra att djuren har varsin lapp på det djuret de är för när de hittar en stol att sitta på väljer djuret en annan som ska ta över uppgiften. Dansbingo Vi fick varsin bingobricka med 25 bokstäver, en bokstav i varje ruta. Varje person fick även en bild på ett djur. På lappen stod djurets namn och vilken bokstav djuret började på. När musik spelades skulle vi dansa två och två och när musiken stannade skulle vi fråga varandra vad vi hade för bokstäver på våra bilder. Dessa bokstäver kryssades i på bingobrickan. Sedan valde vi en annan kompis att dansa med. Så fortsatte vi tills någon fick BINGO, fem i rad. Om man vill göra leken lättare kan man ha färre rutor och även att det kan vara bilder på bingobrickan istället för bara bokstäver. Denna lek kan också bytas ut till siffror, addition, ord och så vidare.  Det jag bland annat har reflekterat under dagen är hur viktigt det är att vi är förberedda för aktiviteten, kan texter och melodi. Det är också viktigt att kunna bjuda på sig själv för att fånga barnens intresse. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar