Planering musikprojekt dag 4

Vi började dagen med ett stormöte för att klargöra manuset så att alla ska kunna sätta sig in i handlingen och lättare kunna göra rekvisita och musik till föreställningen. Sen har dagens tid gått åt till att slipa på manuset med mer repliker och handlingar. Nästa vecka ska vi börja spela upp det för att se ungefär hur lång tid föreställningen pågår.

Inbjudan

Vi har bjudit in barn mellan 4-6 år från olika förskolor och förskoleklasser till föreställningen. Här är den skriftliga inbjudan.

Låtskrivande barn

Studiebesök 5
När jag satt i solstolen som allra skönast frågade Matilda och Alva, båda 8 år, om de fick sjunga en sång för mig som de själva skrivit. Självklart sa jag och fick höra detta:

Efter uppträdandet frågade jag hur de gjort sången. De svarade att de tog melodin från huvudet och när de skulle skriva texten bestämde de varannan mening. Allt lät så lätt! De började att skriva ner sången på ett papper och sedan skrev de in texten på datorn. Vilken språkträning!

Planering musikprojekt dag 3

Idag har vi fortsatt med manuset och försökt lägga in lite repliker. Vi lade också in en ny roll i teatern. Någon ska vara en fjäril. En annan sak vi kom på är att vi ska ha någon som sitter intill scenen och följer manuset om någon skulle komma av sig helt. Vi gjorde lite ändringar om tider till föreställningarna. Vi förstod att det kan komma ganska många barn och det får vara högst 70 personer i dramasalen där teatern ska spelas upp. Bara vi i klassen är närmare 30 personer och med barnen kommer givetvis även en del pedagoger. Då kom Marie, som gav oss handledning i teatern, på att vi gör en extra föreställning. På tisdag, onsdag och torsdag vecka 19 klockan 10.00 ska vi spela för barngrupper och på tisdagen klockan 13.00 ska vi göra föreställningen för studenter. Till generalmötet (en ifrån varje grupp träffas och går igenom vad som behöver göras och vad som är gjort och går igenom eventuella frågor) har manus/teatergruppen skrivit en lista med några punkter till de andra grupperna.

Manus så här långt

Scen 1:

Går omkring och upptäcker barnen överraskat

Thomas: Åh vad många barn! Är ni redan här? Och här går jag och städar tills ni ska komma. Är det ni som ska komma hit och se på föreställningen om den gröna draken? Drako drako dom har redan kommit!!

Sara(draken) kommer tassande när Thomas säger draken

Sara: Jag heter Drako,vad heter ni? kan inte ni berätta vad ni heter när jag har räknat till 3, alla samtidigt! Aha!! ni heter alltså sdfgsdfgesarytrhbvcx då!! men nu tycker jag att vi kör igång! (Ljuset släcks)

Ridån dras undan, Stina kommer in... sitter och leker med Drako, berättar att hon ska åka bort på semester med mamma och pappa.

D: men, du är ju min bästa vän, vem ska jag leka med då?

Stina ger den Röda ballongen( och säger att ballongen kanske kan muntra upp Drako och går studsande iväg.) Du kan ju öva på att bli brandman som du verkligen vill bli. Ridån går igen

Sara: ja Brandman vill jag verkligen bli, Åh nej nu kommer prinsessan undrar vad hon vill?

Linnea: Nej nej det kan du inte bli du sprutar ju eld

Draken Drako-låten- linnéa pratar prinsessan under låten

efter låten Linnea: Då får du nog kämpa riktigt mycket! Ridån går igen

ridån öppnas igen fristående eld finns på scenen .Prinsessan gör upp eld och skrattar lite elakt. Sång: ”en rädd och liten drake” Draken går runt på scenen och prinsessan smyger på draken. Prinsessan gömmer sig.

Prinsessan och draken träffas vid elden.

Linnea: Hej Drako! Är du ute och promenerar i MIN skog, jag har upptäckt att det är en eld här borta, den kan väl du släcka du som så gärna vill bli brandman, visa nu då vad du kan!

Sara: (panik) Men men men hur ska jag göra??

Linnea: Men jag kan ge dig lite tips här: Ta dom torraste löven du kan hitta och lägg dem på elden.

Sara: Oj det börjar ju brinna ännu mer!!

Linnea: Jag har ett till tips, ta torrt gräs och några torra grenar!

Linnea: Det var ju de jag sa! Du kan inte bli brandman (häller vatten på elden) ridån går igen

Ridån öppnas igen

Sara: Det är klart man släcker med vatten åh hon bara lurade mig, jag känner mig ledsen och jag saknar min vän, en riktig vän som Stina.

Sång: ”Jag vill ha en vän”

Sara: Nej jag är trött och känner mig ledsen, och just nu saknar jag verkligen Stina, jag tror det är bäst att jag går och lägger mig och sover.

Sång: ”Vaggsången”

Draken vaknar och sträcker på sig och säger:

Sara: Åh vilken härlig dröm jag hade i natt jag drömde att Stina kom tillbaka, hoppas den går i uppfyllelse.

Knackar på dörren, Stina står i dörren, kramar om varandra

Sara: Åh va roligt att du är tillbaka jag har saknat dig, titta jag har ballongen jag fick från dig kvar.

Stina tittar på ballongen och ler

Sång: ”Gröna draken” Stina och draken dansar tillsammans och gör rörelser utifrån texten i sången!

Ramlar ihop på golvet och säger

Sara:tänk va mycket roligt vi har gjort ihop

Marie: Ska vi ta en promenad till skogen?

Sara: Ja!

Ridåerna går igen

Thomas: Medan Stina och Draken går i skogen så händer något förskräckligt

Linnea: (Ropar på hjälp och springer genom skogen ) HJÄLP det brinner!!

Springer på draken och Stina och ber om hjälp!

Marie: Men Drako du vill ju bli brandman det här fixar du! Jag vet att du klarar det!

Sara: Vi måste ha vatten det var ju de du släckte med!

Draken springer och hämtar vatten i bäcken och släcker elden i prinsessans hus!

När elden är släckt:

Linnea: Tack för att du släckte elden och förlåt att jag var så dum. Jag ville bara ha en vän men visste inte hur jag skulle vara mot dig för att du skulle vilja leka med mig.

Sara: Jag vill gärna vara din vän men då får du vara snäll mot mig, för vänner är snälla mot varandra.

Marie: Men då kan vi ju vara kompisar alla tre!

Dansar omkring sång: ”Låten om draken”

(alla kommer fram och dansar)

Thomas: Tack för att ni ville komma hit och jag hoppas ni har haft det roligt. Ni kommer få med en cd.skiva så ni kan fortsätta lyssna och dansa till drakens låtar. Det skulle vara roligt om ni ritar teckningar eller skriver något brev till Drako och sen kan ni ge det till eran Vfu-student. Men nu får ni ta på er era skor och ytterkläder så får ni träffa draken och hans vänner utanför!

(ballonger)

Planering musikprojekt dag 2

Så här såg vår dagordning ut idag för manus/teatergruppen:

Vi gjorde en grovplanering i manuset. Bland annat delade vi in låtarna i rätt ordning de ska sjungas och spelas i teatern.

 

Vi gick igenom varje sång för att sedan skriva en lista till rekvisitagruppen vad som ska fixas till föreställningen.

Vi kom även på lite hur vi ville att ljuset skulle användas till en scen och också att vi skulle ta nytta av datorn för att skapa bakgrundsbilder. Om detta pratade vi med de som har hand om ljud och ljus under projektet.

Vi hade en ständig kontakt med rekvisitagruppen för att beskriva hur vi tänkte som de sedan kunde tillverka i bildsalen. Vi behövde även ändra på en vers i en sång för att bättre passa in i handlingen, så därför pratade vi också med musikgruppen vid flera tillfällen under dagen. Vi avslutade dagen med att alla grupper träffades och berättade vad vi gjort så alla fick en inblick i det mesta.

I teatern är det tre roller, Draken, Stina och Prinssessan. Vi kommer också ha en berättare till vår teater som även hälsar alla barn välkomna och presenterar föreställningen. Under själva föreställningsveckan ska vi bjuda in barn (varje student lämnar ut en skriftlig inbjudan till sin vfu-plats. Vi pimmar till rekvisitagruppen om vilka studenter som kan tänka sig att bjuda in sin vfu-plats) till onsdag och torsdag klockan 10.00. På tisdagen ska vi bjuda in studenter.

Första planeringen av musikprojektet

Först pratade vi om vilka olika uppgifter/grupper som behövs för att göra vårt musikprojekt. Det blev grupperna: Teater/Manus, Rekvisita/Ljud/Ljus och Musiker/Skiva. Vi delade sedan in oss i vilken grupp vi ville vara i. Vår föreställning kommer ha en huvudperson: Den Gröna Draken. Det är en i klassen som är given för den rollen. Vi lyssnade igenom våra låtar vi spelat in om den gröna draken som självklart ska ha en plats i musikprojektet. Vi lyssnade på dem för att undersöka vilken ordning de skulle kunna komma i teatern. Det är utifrån de låtarna som manusgruppen kan hämta många idéer. Vi fick god hjälp av Cissi under förmiddagen som gav oss tankar på vad som var viktigt att tänka på och gav oss funderingar att gå vidare med. Varför gör vi teatern, vad är tanken med den, hur blir det en bra historia som hänger samman. Det fanns många viljor under dagen. En sak som vi blev överens om var att föreställningen ska hålla på i cirka 30 minuter och vara för barn mellan 4-6 år.

Didaktiskt seminarium

Första gruppen inledde med en show med potpurri av Astrid Lindgren-sånger, Pippi, Emil och Rasmus på luffen. De var utklädda till Pippi och Emil. Pippi kom in och delade ut maracas till några av oss. Vi spelade också luftgitarr. Det är ett bra instrument som alla klarar av och ingen känner att man spelar fel. Många av Astrid Lindgren-sångerna sjöng vi rockigare. Det var Black-Ingvars som sjöng i bakgrunden. Så här låter pippi-sången med Black-Ingvars.

http://open.spotify.com/track/7rXw8x50tafITRh1IM1GXY

Vi sjöng också rörelsevisan: Vipp-på-rumpan-affär

 

En av grupperna hade ett tema om våra fem sinnen, smak, hörsel, syn, lukt och känsel.
Här är en sång vi sjöng om våra sinnen:

Vi lekte gömma nyckel där två, de som skulle leta efter nycklarna, fick gå ut. Det var också två som gömde nycklarna tillsammans. Vi andra skulle spela på instrument. Vi skulle spela svagt då letarna var långt ifrån nycklarna och starkt när de var nära nycklarna. Vi använde alltså instrumenten istället för att säga att det bränns. Då det var två och två som jobbade ihop fick de samarbeta samtidigt som det var en trygghet att vara två.

Det togs fram tre instrument, gitarr, maracas och trumma. Vi skulle blunda och en skulle spela på ett av instrumenten och även placera sig någonstans i rummet. Vi skulle gissa vad det var för instrument som spelades och varifrån ljudet kom.

Vi spelade på olika instrument och skulle härma ljudet som en ledde (Följa John). Vi turades om att vara John  med våra egna instrument. Då fick alla känna av den direkta responsen som blev när ljudet man själv gjort upprepades.

En annan grupp började sin musiklektion med sången ”Hej på dig” ur Mera sång godis (1998, s.48). 

Några fick sedan ta lappar ur en musikpåse. På lapparna var det bilder som vi skulle förknippa med sånger. Bilderna föreställde en spindel, fjäril, tupp och en groda. Vi blev indelade i grupper om fyra och fyra och fick tilldelat oss ett djur på en bild. Varje grupp skulle gestalta dessa djur och visa de andra. Sedan skulle grupperna välja instrument efter hur vi ansåg att djuret lät. Sedan sjöng vi den här låten:

 

Vi avslutade musiklektionen med att gestalta "Fem små apor":

En annan grupp valde att ha djungeltema på sin musiklektion. Vi fick instrument som vi spelade på samtidigt som några spelade "In the jungle" på gitarr. Vi stod i en ring och dansade in mot mitten och ut igen samtidigt som vi spelade på våra instrument.



Vi gjorde förutbestämda rörelser till sången Waka Waka (http://open.spotify.com/track/2Cd9iWfcOpGDHLz6tVA3G4) där det var en ledare som visade oss rörelserna. I läroplanen Lpfö98 (2010, s. 11) står att "Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling". Det står också i Lpfö98 (2010, s. 10) att "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning...". Genom att använda sig av barnens favoritlåtar kan vi tillsammans med barnen komma på rörelser. De har alltid goda idéer och mycket fantasi.

Vi sjöng också "En elefant balanserade" samtidigt som vi fick gå på hopprep och hålla balansen. Vi fick i denna övning träna på att samarbeta, räkna och öva upp balansen. På en förskola hade jag valt att vara färre barn, kanske 5 om man ska komma upp till fem elefanter. Jag skulle lägga ut ett rep eller en tejp i en cirkel så att vi inte behövde backa eller gå åt ett annat håll. (Om vi använder tejp kan den sitta kvar om barnen själva vill utföra aktiviteten vid ett annat tillfälle). När nästa elefant ska balansera spelar det ingen roll var i cirkeln man är, det är bara att grabba tag i nästa elefant. Är det många barn kan man göra flera cirklar.

 

När man har en lektion med barnen är det bra att summera ihop vad vi gjort. Vi kan fråga barnen vad vi gjort och vad de anser att de fått för nya kunskaper. Det är ett bra sätt för barnen att få göra en reflektion.

Vi avslutade lektionen med en massagesaga. Det är ett bra sätt att komma ner i varv och för att avsluta en aktivitet.

En dag i djungeln

Det är en varm och skön dag i djungeln,

solens strålar värmer alla djur och växter,

Gör cirklar med händerna över ryggen

En elefant går med tunga steg i värmen,

han är på väg till vattenhålan för att dricka

Trycker med handflatorna över ryggen

Plötsligt kommer en fjäril flygande,

Den breder ut sina vingar,

och landar på elefantens rygg

zig zag rörelser med händerna

På marken sitter en färgglad fågel,

som pickar efter frön

trumma lätt med fingertopparna på ryggen

Och lite längre bort håller tigrarna till,

de vässar sina klor mot träden

Dra försiktigt med naglarna uppifrån och ner.

Börja uppifrån ryggen och gå neråt

Högt upp i träden klättrar aporna,

Där leker dom och busar till de blir trötta

Knåda nedifrån och upp på hela ryggen

De lägger sig sedan gott på varsin gren

Och slumrar en stund

Håll händerna mot ryggen en lång stund helt stilla

Med den sista gruppen fick vi leka "Höken flyger högt". Leken går ut på att man ska hoppa högt när ledaren säger ett djur som kan flyga. Ex. Måsen flyger högt- då ska alla hoppa högt. Snigeln flyger högt - då ska man inte hoppa. De som hoppar då får hjälpa till att kolla vilka som hoppar "fel". I den här leken kan alla barn som vill vara ledaren. Det gäller bara att komma på olika djur, men det är lättare sagt än gjort.

Vi lekte också en variant av "Hunden och benet". Vi sitter i en ring, en ska lägga hundbenet bakom någon i ringen. När den lagt benet där ska den som lade benet springa åt ett håll runt ringen och den som fick benet bakom sin rygg ska springa åt andra hållet. Leken går ut på att först komma tillbaka till den plats de utgick ifrån. Den som kommer sist får lägga benet bakom någons rygg.

Vi fick också fiska upp en sång. Det var bilder på olika djur som vi skulle associera till någon sång. Bilderna föreställde bland annat apor, spindel och en snigel. Här är en ny variant på Lilla snigel-sång.

Här är vår grupps planering till det didaktiska seminariet. Vi fick mycket positiv feedback ifrån resterande grupp, bland annat att det var en väl genomtänkt musiklektion och också bra övergångar mellan aktiviteterna:

Didaktiskt Seminarium

Vad:

En musiksamling som riktar sig emot barn i förskoleklass och där den röda tråden är bokstäver. De moment som barnen kommer att få göra är instrumentval och instrumentspelande samt en musikrebus. Sist skall vi lugnt läsa en bokstavs-vers för barnen när de ligger och vilar på golvet, detta blir alltså ett avslappningsmoment.

Hur:

Vi kommer att samla barnen i en ring på golvet. Vi har förberett bokstavskort med 8 olika bokstäver på, vilka representerar första bokstaven i alla barnens namn. Bokstäverna har vi på förhand tagit ut och de är: A, E, I, K, L, M, S, T. Utefter den bokstaven vi visar upp kommer barnen att få välja varsitt instrument från en korg. I korgen har vi lagt 7 olika instrument, 3 av varje sort. Detta för att smidigt bilda smågrupper till nästkommande moment, musikrebusen. Barnen kommer att få spela på sitt valda instrument då någon bokstav från deras namn visas upp. Detta har vi förberett med fyra bokstavskort med olika bokstavskombinationer, dessa är MEL, ARS, KTI och ett kort där alla får spela. För att barnen skall få prova på att spela på fler än ett instrument kommer de att få skicka vidare sitt instrument ett steg åt höger i ringen, detta kommer att ske några gånger. Låten som vi tänkt spela i bakgrunden till detta moment är ”ABC” med Anna Book.

Barnen är nu uppdelade i 7 smågrupper utifrån vilket instrument de har och får i tur och ordning lägga tillbaka detta i korgen samt hämta papper och penna till nästa moment. Vi kommer att ha en musikrebus där barnen skall gissa bokstav utifrån en vers ur Majas alfabets-sång. Vi kommer att spela en vers i taget och samtidigt visa upp tillhörande bild. Vi har på förhand tänkt ut ett ord och kommer att spela verserna i ordning så att de bildar det ordet. När vi spelat alla verserna så kommer vi att diskutera tillsammans med barnen vad de fått fram för bokstav och hur de tänkte. Vi skriver upp bokstäverna på tavlan så att alla kan se ordet tydligt.

Avslutningsvis kommer vi att ha ett avslappningsmoment där barnen får lägga sig på golvet och höra på samma verser som var i rebusen men denna gången upplästa av oss med instrumentell lugn musik i bakgrunden.

Varför:

Vi vill uppmärksamma barnen på vilken bokstav deras namn börjar på och vilka fler bokstäver de har i sitt namn. Syftet med detta moment är även att dela in barnen i smågrupper varpå vi valt att ha 7 olika instrument med 3 av varje. Vi vill att barnen skall få känna rytm och känslan av att själv vara med och skapa musik. Uddén (2004, s. 69) lyfter att då barnen själva får vara med och skapa musik, genom att bland annat spela instrument istället för att enbart lyssna till musik, så stimuleras hela hjärnan vilket författaren ser som nödvändigt för barn. Genom att byta instrument med varandra tror vi att barnen tränar sig på att få lämna ifrån sig sitt instrument samt att få prova något de själva inte valt eller inte fått möjlighet att välja då det redan var upptaget. Vi har valt att ha olika bokstavskombinationer för att inget barn skall behöva spela själv, detta tror vi skapar trygghet i gruppen.

Vi vet att alla barn i vår klass är duktiga på bokstäver men annars är det viktigt att se till att barnen kompletterar varandra kunskapsmässigt i de sammansatta grupperna. Vi vill att barnen skall träna sin samarbetsförmåga vilket Uddén (2004, s. 70) styrker då musik är ett bra arbetssätt och metod för att nå detta. Vidare står det även i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (2006, s. 9) att vi pedagoger skall sträva efter att barnen i samspel med andra lär sig ta hänsyn och visa respekt. Vi vill även att barnen skall träna sin koncentration och lära sig att lyssna aktivt på texten i musiken. Vi menar att barnen i detta moment tränar skriftspråket och sitt ordförråd. Barnen får även öva sig att prata inför grupp och sätta ord för sina åsikter då de får förklara hur de tänkt. Enligt Lpo94 (2006, s. 10) skall vi sträva efter att barnen lär sig att lyssna, diskutera och argumentera. Vi kommer även att föra ett metakognitivt samtal med barnen angående versernas innehåll. Denna typ av kommunikation och interaktion där barnen är delaktiga är enligt Pramling (2008, s. 57) den absolut viktigaste faktorn för barns lärande. Vidare beskriver författaren vikten av att barnen känner sig bekväma och att pedagogens attityd är tillåtande och öppen. Författaren menar även att vilka frågor vi som pedagoger ställer och hur vi sedan tolkar dessa är avgörande för hur kommunikationen kommer att utvecklas. Att kunna ta ett barnperspektiv är även det enligt författaren en förutsättning för att kunna föra dessa metakognitiva samtal.

I vår avslappningsövning kommer barnen att få höra samma verser som i rebusen igen, fast denna gång upplästa med instrumentell, lugn musik i bakgrunden. Detta tror vi är en bra återkoppling för att lämna plats till reflektion hos barnen. Enligt Svensson (2005, s. 12) är det ett bra sätt att förbereda barnen för läs-och skriv inlärning genom språklekar. Vidare menar Svensson att lek med språket i olika former ökar barnens språkmedvetenhet. Detta har vi tänkt på i vår didaktiska planering då vi gett barnen möjlighet att både lyssna till ord i sång och i tal, skriva, diskutera samt få förtydligat med visuella bilder. I Läroplanen för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010, s. 7) beskrivs att barnen tillägnar sig kunskap genom lek. De lär sig även genom att samspela med andra då de iakttar, samtalar och reflekterar.

Vad har vi då fått ut av dessa tre gånger med ledda musiklektioner. Vi har fått många idéer och mycket inspiration till olika aktiviteter för barnen. Vi har lärt oss nya sånger och därmed breddat vår repertoar. Vi har verkligen bjudit på oss själva och när vi gör det bjuder barnen på sig. Vi har lärt oss att det är viktigt med övergångar mellan aktiviteterna för att spara tid och energi så vi inte stör barnens koncentration. Vi har också fått en tanke hur man kan arbeta med tema få en röd tråd i aktiviteterna. En stor utveckling har vi kunnat se hos oss från gång ett till gång tre, vi hade en mer detaljrik planering sista gången bland annat när det gäller gruppindelning.

Improvisation med Martin Holmlund

Vilken härlig dag vi haft med Martin som är musiklärare, musiker och improvisationspedagog. Improvisation betyder oförmodad, man är inte oförberedd men vet heller inte exakt vad som ska hända eller hur resultatet blir. Barn improviserar gärna när de spelar på ett instrument om de får. De testar och leker med ljud och på så sätt utvecklas de i spelandet. Många gånger är det vi vuxna som visar barnen att så här gör man när man spelar på detta instrument. De får då ingen chans till improvisation. Det finns inte bara ett sätt att spela på ett instrument. Det är viktigt att vi vuxna inte visar exakt hur de ska hantera instrumentet. De kanske har ett bättre och lättare sätt som passar dem. Tänk vad spännande att lägga fram instrument till barnen och säga varsågoda det är bara att börja utforska. Vad gör de och hur? I läroplanen Lpfö98 (2010, s. 6) står att "Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden". Vidare står det i Lpfö98 (2010, s. 11) att "Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga". Här är ett exempel på att man kan spela ett instrument på olika sätt.



Martin pratade om kreativt flöde, att vi stimulerar det vi tänker på. Om vi uppmuntrar stimulerandet för att se alternativa vägar är det lättare för ett kreativt flöde. Ella Fitzgerald är ett exempel som sjunger i ett kreativt flöde, hon sjunger sitt uttryck. Hon har en enorm musikalitet som får fritt flöde. Hon är en motsats till dagens artister som ska sjunga helt rätt och inom en viss ram. Vi tycker vi borde sträva efter att efterlikna Ella mer än dagens artister för att få en känsla av sången.


Det vi som pedagoger ska tänka på är att skapa miljöer för att barnen ska kunna stimulera sig själva och varandra. Dessa barn har befunnit sig i en miljö som har stimulerat dem.







Vi fick två och två göra en improviserande aktivitet. Vi satt mittemot varandra och skulle kommunicera med varandra utan att prata. Vi kommunicerade med kroppen. Vi klappade i händerna, knäppte med fingrarna och slog händerna på olika kroppsdelar. Vi turades om precis som i ett samtal. På vilket sätt kommunicerade vi på ett musiskt sätt? Dessa nio element är inte svårt att få med i en enda liten aktivitet.

Hur kan man spela på ett instrument (piano) för att visa:
ILSKA - starkt, låg ton, kort/hackigt
RÄDSLA - svagt, hög ton, kort, fort
SKRÄMMANDE/HOTFULLT - lågt, långsamt, ökad intensitet-snabbare och snabbare, små steg mellan tangenter
GLAD - ljust, studsigt, uppåtgående klang
DRÖMMER - dra de svarta tangenterna fram och tillbaka med högra pedalen nedtryckt (för att få en klang)

Hur kan jag gestalta dessa ord på en gitarr:

• Använd hela gitarren
• Lek med gitarren
• Hur låter det när det regnar, blåser
• Leta efter fenomen i instrumentet
• Återskapa naturens läte i instrumentet

En lek vi gjorde med Martin var att alla skulle klappa på sina knän men ingen fick klappa samtidigt. Det var en rolig lek där man får träna på sociala koder genom att bland annat vänta på sin tur. Den här leken kan jag tänka mig att göra med barn på förskolan fast istället för att klappa på sina knän kan de spela på varsitt instrument. Vi kan spela in ljudet så att de sedan får lyssna på det för att höra vad de tycker och tänker, en reflektion av aktiviteten.

Martin menar på att det ibland, framförallt vid praktiska aktiviteter, kan vara bra att arbeta i grupper med pojkar/flickor. Det är utvecklande för båda könen. Pojkar behöver inte visa upp för flickorna vad de kan och flickorna vågar mer i uppdelade grupper. Martin menar också att det är lättare att utvärdera sin egen undervisning/förhållningssätt om det är delade grupper. Beter jag mig lika/olika med pojkar/flickor.

Vi fick 15 minuter på oss att skapa musik med olika instrument där fokus låg på olika känslor eller benämningar. Det är lättare att skapa musik utifrån konkreta saker än abstrakta. Det är lättare att skapa regn med instrument än att skapa rädsla med instrument. Med barnen på förskolan kan man jobba utefter sagor, göra musik till sagorna. Man kan börja med att visa olika känslor för barnen med kroppen utan att själv sätta ord på det. Hur låter det när jag ser ut så här (glad, ledsen, arg)? För att göra det ännu mer konkret kan några barn springa och andra barn kan få spela på instrument hur det låter när de springer.

Här har man skapat Skrämmande, dröm, regn och åska med instrument

Har har man skapat Ilska, havet och drömmande med instrument

Vi fick gestalta en känd saga utan tal och rekvisita. Andra gången vi spelade upp det fick en annan grupp förstärka känslor och händelse med instrument.

Martins slutliga ord för dagen var dessa:

• Musikundervisning är en självklarhet
• Experimentera med musik, låt det vara en verkstad
• Arbeta med uttryck
• Kombinera med gestaltning, rörelse

Musikanalys

Vi fick lyssna på två olika låtar som vi skulle göra en musikanalys på. På första låten skulle vi lyssna på hur låten var upplagd med vers, refräng, solo, mellanspel och så vidare. Vi skulle också lyssna vilka instrument vi hörde. Här är låten "Inte ens min fröken vet" med Georg Jojje Wadenius:

http://open.spotify.com/track/6sGqoNdZFmpQRcAwgfGUCE

När vi lyssnade på andra låten skulle vi tänka på vad vi associerar till när vi hör den och varför vi associerar till just det. Musiken som vi hörde spelades av Jean Michel Jarre:





Jag hamnade i rymden när jag hörde den. Några rymdvarelser som skjuter med laser. Det är de elektroniska ljuden som för mig till rymden. Den här låten är bra att använda sig av när vi ska arbeta med ett tema om rymden. Eller varför inte låta barnen göra en analys av låten för att se vad de associerar till. Efter de har lyssnat på låten kan de få rita vad de tänkte på. Jag tror att barnen sedan har lättare att prata utefter sina teckningar.

Examination av inspelning

Så fick vi äntligen lyssna på varandras låtar. Några långsamma och dystra sånger och andra med lite mer fart och fläkt.

Grupp A1
Det var ett bra budskap då man i en barngrupp kan prata om vänskap och känslor. En sorgsen låt som slutade glatt. Låten rimmade. I låten förekom både dur och mollackord och det var stor skillnad mellan vers och refräng i tempo.
Jag vill ha en vän! by kattavoutsina

Grupp A2
En spännande, trolsk och sorgsen låt där de flesta ackorden spelades i moll.Alla ljud i låten kom från akustiska instrument (trumma, piano, flöjt, gitarr). Det blir då ett naturligt ljud som bildar den trolska stämningen. Låten är som en berättelse så man kan göra en gestaltning av ministoryn med barn. Man kan också prata rädsla med barnen. Eftersom låten inte hade någon refräng kan man göra en refräng tillsammans med barnen.
En liten rädd drake by annabus

Grupp A3
En tydlig låt med regelbunden återupprepning som är lätt att ryckas med i. Det är lätt att göra rörelser till texten. I låten är det parrim.
Låten om draken by annabus

Grupp B4
Ett bra budskap som handlar om att inte ge upp utan fortsätta kämpa för det man tror på. Låten har många olika inslag med rap, sång och tal. En låt som många barn förmodligen tycker om.
Draken Drako by annabus

Grupp B5
En funktionell vaggvisa som upprepas. På grund av upprepningen är det en bra vaggvisa som man blir sömnig av. I refrängen sjunger de i stämmor. Ett härligt och lugnt ljud av regnrör. Budskapet  trygghet kan vara intressant att prata med barnen om. Vad blir de trygga av?

Grupp B6
Låten handlar om en drake som även han kan vara rädd (för en fjäril). Den man tror ska vara modig är inte alltid det. För att en låt ska bli en hit är det viktigt att snabbt komma till refrängen. Utifrån låten kan man få in olika begrepp som olika färger, stora fötter osv. Låten har inget slut så tillsammans med barnen kan vi skriva och spela in hur många verser som helst. Det är bara fantasin som kan stoppa oss.
Den gröna draken by annabus

The green dragon

Den gröna draken by sannacharlott
 
The green dragon gjord av The B6 group spelas i C-dur, går i fjärdedelstakt och med ett tempo på 107 bpm.

Tänk vad kul för barnen på förskolan att med hjälp av en mikrofon och en dator kunna spela in sina favoritsånger på en skiva, de älskar ju att höra sig själva. I Lpfö98 (2010, s. 7) står under förskolans uppdrag: "Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning". Givetvis sitter jag och kompar på gitarr och barnen spelar på olika rytminstrument.

Inspelning studio

Oj oj oj jag förstår att väntan är olidlig för er nu, men på måndag klockan 9.00 släpps äntligen vår första singel. Vi har idag kämpat hårt för att få den färdig. Låten ska finslipas det sista under veckan.

Vi började att sjunga in våra röster på förmiddagen. Alla fyra i gruppen stod en bra bit ifrån mickarna. På eftermiddagen skulle vi dubblera rösterna genom att spela in rösterna än en gång. Det märktes då tydligt att vår blyghet försvunnit när vi nästan slickade mickarna (nja det kanske inte var riktigt sant men vi vågade stå lite närmare mickarna). Alla i gruppen har spelat på varsitt instrument, ägg, trumma, bas (på keyboard) och piano. Inspelningen sker med hjälp av en dator där vi kan mixtra med bland annat volym om vi anser att ett instrument låter lite för mycket jämfört med de andra. Här är några bilder och filmklipp från dagen till alla våra fans:

Alla sätt att lära sig är bra utom de dåliga

Handledning av textproduktion inför inspelning

Jörgen tyckte vi hade fått ihop en bra text då det bland annat förekom lite återkommande fraser. Vi fick också hjälp med en melodi till texten. Så här blev texten:

Gröna draken

Refr.

    C                                 F

Jag är den gröna draken

    C                           F

den fina gröna draken

   C                                 F 

hej här kommer draken

  C              G                 C 

boom tjicka boom  Boom boom

   

 C                       F

Jag har stora fötter

G                                      C

Och en svans med massa taggar

       C                        F

Röd ballong i handen

                G                            C

Det är också vad jag har

 Am                        Em

Den har jag fått av Stina

         F                                  C

Den söta och den fina

 C                               F

Hon har stora fötter

     G                            C

Precis som lilla jag

Refr.

    C                                 F

Jag är den gröna draken

    C                           F

den fina gröna draken

   C                                 F 

hej här kommer draken

C              G                 C

boom tjicka boom  Boom boom

1.       

  C                         F

Jag har vart på disco

  G                                 C

Där vi dansa och hoppa

C                        F 

Åt en massa popcorn 

  G                            C

Och svängde hit och dit

Am                        Em 

Där dansa jag med Stina

F                               C

Den söta och den fina

C                              F

Hon åt en massa popcorn

G                        C

Precis som lilla jag

Refr.

    C                                 F

Jag är den gröna draken

    C                           F

den fina gröna draken

   C                                 F 

hej här kommer draken

  C              G                 C 

boom tjicka boom  Boom boom

                                                                                       C                             F 

När jag var på vandring 
G                                 C 
Och kom till stora ängen 
C                        F 
En farlig otäck fjäril 
G                            C

   Kom flygande mot mig 
Am                        Em

    Då sprang jag hem till Stina

F                            C 
Den söta och den fina 
C                               F

  Hon för mig förklara 
G                            C 

Att fjärilar är bra

Refr.

    C                                 F

Jag är den gröna draken

    C                           F

den fina gröna draken

   C                                 F 

hej här kommer draken

  C              G                 C 

boom tjicka boom  Boom boom

 C                                 F

Jag är den gröna draken 

  C              G                 C 

boom tjicka boom  Boom boom

Litteraturseminarium 4

En aktivitet vi gjorde idag på seminariet var att dela in hela gruppen i tre mindre grupper. Vi i vår grupp skulle argumentera om estetik utvecklar andra förmågor. Hälften i gruppen skulle spela i en paneldebatt om att vara för detta och resterande spela att de var mot att estetik utvecklar andra förmågor. Det är viktigt att vi lär oss att argumentera för vad vi tror på!

Här är några tankar och reflektioner jag fick från litteraturen "Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans som Ingrid Pramling Samuelsson skrivit (2008).

 

Enligt oss människor ses lärande som något tråkigt och lek ses som något roligt. Varför leks då inte ett lärande in i skolans värld mer? Små barn ska leka och roa sig innan skolan börjar. Varför får de inte fortsätta med det när det står i läroplanen att det ska vara ett lustfyllt lärande? Genom estetik lär sig barnet. Pramling Samuelsson (2008, s. 21) menar att det till stor del förekommer estetik i förskolan och det bidrar till en varm och positiv atmosfär och också till sociala värderingar. Jag anser att vi behöver göra pedagogerna i förskolan mer uppmärksamma på vad de estetiska ämnena är. Det handlar inte bara om att måla och pyssla.

Ofta anser pedagoger att det är genomförandet som är viktigt, att måla, sjunga, pyssla eller dansa. Pramling Samuelsson (2008, s. 23) menar att det är viktigt att diskutera vad, hur och varför vi genomför det. Jag anser att det är viktigt att vi pedagoger diskuterar med varandra vad, hur och varför vi gör en aktivitet med barnen, men inte alltid att vi diskuterar dessa frågor med barnen innan en aktivitet. Om det är ett barn som verkligen inte tycker om matematik och vi säger innan aktiviteten att vi ska göra matematik kan det barnet redan då besluta sig för att aktiviteten blir tråkig. Däremot anser jag att det är bra att sitta ner med barnen efteråt och reflektera över vad vi gjort och säga att vi idag har använt oss av den matematiska förmågan. Tyckte då barnet att det var en lustfylld aktivitet kanske barnet ändrar sin uppfattning om ämnet matematik.

Eftersom Pramling Samuelsson (2008, s. 41) menar att det handlar om barnens erfarenheter och möjligheter som erbjuds under uppväxten som gör hur musikaliska de blir är det viktigt att vi pedagoger erbjuder mycket och många olika slags musik för barnen på förskolan. Jag anser att det på en mångkulturell förskola förekommer mer olika slags musik då barnen förhoppningsvis får ta med sig egen musik hemifrån. Barnen får då höra olika språk och musikstilar från många olika delar av världen. Här är det bra om pedagogerna spinner vidare och tillsammans med barnen dramatiserar/ dansar till de olika musikstilarna. Hur dansar vi till de olika musikstilarna? Samtidigt kan vi få in geografi då vi kan visa på en jordglob var landet ligger och också ta reda på hur de lever där, vilka djur som finns, vad de äter och hur de bor. Erfarenhet menar Pramling Samuelsson (2008, s. 56) är det man gör och erfarande är det man tar med sig som ett lärande. Då är det viktigt att vi pedagoger ger barnen erfarenheter i miljön så de får ett erfarande.

Även i dagens barnprogram förekommer det mer estetik än när jag var barn i form av sång, dans, drama och pyssel. Det är roligt att se att de som planerar barnprogrammen har förstått vikten och lärandet i estetik. Förskolan har en läroplan, finns det en läroplan/riktlinjer även för barnprogram.

Jag vill avsluta med att säga att alla barn borde få uppleva estetik dagligen för det är ett roligt och inspirerande sätt att få nya kunskaper. I och med att det finns så många olika estetiska uttryckssätt anser jag att det passar alla barn, stora som små, glada som ledsna, lugna som livliga.