En aktivitet vi gjorde idag på seminariet var att dela in hela gruppen i tre mindre grupper. Vi i vår grupp skulle argumentera om estetik utvecklar andra förmågor. Hälften i gruppen skulle spela i en paneldebatt om att vara för detta och resterande spela att de var mot att estetik utvecklar andra förmågor. Det är viktigt att vi lär oss att argumentera för vad vi tror på!
Här är några tankar och reflektioner jag fick från litteraturen "Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans som Ingrid Pramling Samuelsson skrivit (2008).
Enligt oss människor ses lärande som något tråkigt och lek ses som något roligt. Varför leks då inte ett lärande in i skolans värld mer? Små barn ska leka och roa sig innan skolan börjar. Varför får de inte fortsätta med det när det står i läroplanen att det ska vara ett lustfyllt lärande? Genom estetik lär sig barnet. Pramling Samuelsson (2008, s. 21) menar att det till stor del förekommer estetik i förskolan och det bidrar till en varm och positiv atmosfär och också till sociala värderingar. Jag anser att vi behöver göra pedagogerna i förskolan mer uppmärksamma på vad de estetiska ämnena är. Det handlar inte bara om att måla och pyssla.
Ofta anser pedagoger att det är genomförandet som är viktigt, att måla, sjunga, pyssla eller dansa. Pramling Samuelsson (2008, s. 23) menar att det är viktigt att diskutera vad, hur och varför vi genomför det. Jag anser att det är viktigt att vi pedagoger diskuterar med varandra vad, hur och varför vi gör en aktivitet med barnen, men inte alltid att vi diskuterar dessa frågor med barnen innan en aktivitet. Om det är ett barn som verkligen inte tycker om matematik och vi säger innan aktiviteten att vi ska göra matematik kan det barnet redan då besluta sig för att aktiviteten blir tråkig. Däremot anser jag att det är bra att sitta ner med barnen efteråt och reflektera över vad vi gjort och säga att vi idag har använt oss av den matematiska förmågan. Tyckte då barnet att det var en lustfylld aktivitet kanske barnet ändrar sin uppfattning om ämnet matematik.
Eftersom Pramling Samuelsson (2008, s. 41) menar att det handlar om barnens erfarenheter och möjligheter som erbjuds under uppväxten som gör hur musikaliska de blir är det viktigt att vi pedagoger erbjuder mycket och många olika slags musik för barnen på förskolan. Jag anser att det på en mångkulturell förskola förekommer mer olika slags musik då barnen förhoppningsvis får ta med sig egen musik hemifrån. Barnen får då höra olika språk och musikstilar från många olika delar av världen. Här är det bra om pedagogerna spinner vidare och tillsammans med barnen dramatiserar/ dansar till de olika musikstilarna. Hur dansar vi till de olika musikstilarna? Samtidigt kan vi få in geografi då vi kan visa på en jordglob var landet ligger och också ta reda på hur de lever där, vilka djur som finns, vad de äter och hur de bor. Erfarenhet menar Pramling Samuelsson (2008, s. 56) är det man gör och erfarande är det man tar med sig som ett lärande. Då är det viktigt att vi pedagoger ger barnen erfarenheter i miljön så de får ett erfarande.
Även i dagens barnprogram förekommer det mer estetik än när jag var barn i form av sång, dans, drama och pyssel. Det är roligt att se att de som planerar barnprogrammen har förstått vikten och lärandet i estetik. Förskolan har en läroplan, finns det en läroplan/riktlinjer även för barnprogram.
Jag vill avsluta med att säga att alla barn borde få uppleva estetik dagligen för det är ett roligt och inspirerande sätt att få nya kunskaper. I och med att det finns så många olika estetiska uttryckssätt anser jag att det passar alla barn, stora som små, glada som ledsna, lugna som livliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar