fredag 15 april 2011

Improvisation med Martin Holmlund

Vilken härlig dag vi haft med Martin som är musiklärare, musiker och improvisationspedagog. Improvisation betyder oförmodad, man är inte oförberedd men vet heller inte exakt vad som ska hända eller hur resultatet blir. Barn improviserar gärna när de spelar på ett instrument om de får. De testar och leker med ljud och på så sätt utvecklas de i spelandet. Många gånger är det vi vuxna som visar barnen att så här gör man när man spelar på detta instrument. De får då ingen chans till improvisation. Det finns inte bara ett sätt att spela på ett instrument. Det är viktigt att vi vuxna inte visar exakt hur de ska hantera instrumentet. De kanske har ett bättre och lättare sätt som passar dem. Tänk vad spännande att lägga fram instrument till barnen och säga varsågoda det är bara att börja utforska. Vad gör de och hur? I läroplanen Lpfö98 (2010, s. 6) står att "Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden". Vidare står det i Lpfö98 (2010, s. 11) att "Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga". Här är ett exempel på att man kan spela ett instrument på olika sätt.



Martin pratade om kreativt flöde, att vi stimulerar det vi tänker på. Om vi uppmuntrar stimulerandet för att se alternativa vägar är det lättare för ett kreativt flöde. Ella Fitzgerald är ett exempel som sjunger i ett kreativt flöde, hon sjunger sitt uttryck. Hon har en enorm musikalitet som får fritt flöde. Hon är en motsats till dagens artister som ska sjunga helt rätt och inom en viss ram. Vi tycker vi borde sträva efter att efterlikna Ella mer än dagens artister för att få en känsla av sången.


Det vi som pedagoger ska tänka på är att skapa miljöer för att barnen ska kunna stimulera sig själva och varandra. Dessa barn har befunnit sig i en miljö som har stimulerat dem.







Vi fick två och två göra en improviserande aktivitet. Vi satt mittemot varandra och skulle kommunicera med varandra utan att prata. Vi kommunicerade med kroppen. Vi klappade i händerna, knäppte med fingrarna och slog händerna på olika kroppsdelar. Vi turades om precis som i ett samtal. På vilket sätt kommunicerade vi på ett musiskt sätt? Dessa nio element är inte svårt att få med i en enda liten aktivitet.


Hur kan man spela på ett instrument (piano) för att visa:
ILSKA - starkt, låg ton, kort/hackigt
RÄDSLA - svagt, hög ton, kort, fort
SKRÄMMANDE/HOTFULLT - lågt, långsamt, ökad intensitet-snabbare och snabbare, små steg mellan tangenter
GLAD - ljust, studsigt, uppåtgående klang
DRÖMMER - dra de svarta tangenterna fram och tillbaka med högra pedalen nedtryckt (för att få en klang)

Hur kan jag gestalta dessa ord på en gitarr:
  • Använd hela gitarren
  • Lek med gitarren
  • Hur låter det när det regnar, blåser
  • Leta efter fenomen i instrumentet
  • Återskapa naturens läte i instrumentet

En lek vi gjorde med Martin var att alla skulle klappa på sina knän men ingen fick klappa samtidigt. Det var en rolig lek där man får träna på sociala koder genom att bland annat vänta på sin tur. Den här leken kan jag tänka mig att göra med barn på förskolan fast istället för att klappa på sina knän kan de spela på varsitt instrument. Vi kan spela in ljudet så att de sedan får lyssna på det för att höra vad de tycker och tänker, en reflektion av aktiviteten.

Martin menar på att det ibland, framförallt vid praktiska aktiviteter, kan vara bra att arbeta i grupper med pojkar/flickor. Det är utvecklande för båda könen. Pojkar behöver inte visa upp för flickorna vad de kan och flickorna vågar mer i uppdelade grupper. Martin menar också att det är lättare att utvärdera sin egen undervisning/förhållningssätt om det är delade grupper. Beter jag mig lika/olika med pojkar/flickor.

Vi fick 15 minuter på oss att skapa musik med olika instrument där fokus låg på olika känslor eller benämningar. Det är lättare att skapa musik utifrån konkreta saker än abstrakta. Det är lättare att skapa regn med instrument än att skapa rädsla med instrument. Med barnen på förskolan kan man jobba utefter sagor, göra musik till sagorna. Man kan börja med att visa olika känslor för barnen med kroppen utan att själv sätta ord på det. Hur låter det när jag ser ut så här (glad, ledsen, arg)? För att göra det ännu mer konkret kan några barn springa och andra barn kan få spela på instrument hur det låter när de springer.

Här har man skapat Skrämmande, dröm, regn och åska med instrument


Har har man skapat Ilska, havet och drömmande med instrument

Vi fick gestalta en känd saga utan tal och rekvisita. Andra gången vi spelade upp det fick en annan grupp förstärka känslor och händelse med instrument.



Martins slutliga ord för dagen var dessa:
  • Musikundervisning är en självklarhet
  • Experimentera med musik, låt det vara en verkstad
  • Arbeta med uttryck
  • Kombinera med gestaltning, rörelse

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar