Didaktiskt paper om musikprojektet

Jag var med i manus och teatergruppen och vi  har skrivit om vad, hur och varför man kan arbeta med ett musikprojekt. 

 

Process

Vi utgick från våra egna färdiginspelade sånger och placerade in dem i manuset allt eftersom pjäsens handling växte fram. Vi gick sedan noggrant igenom handlingen i sångerna och ändrade lite i texterna så att de skulle passa in i berättelsen. Under tiden denna process pågick så skrev vi även en lista över rekvisita till pjäsen som vi tillsammans med rekvisita-gruppen gick igenom. Karaktärer valdes i gruppen och de roller som skall spela i pjäsen blev: Presentatör/berättare, den gröna draken, Stina, prinsessan, en fjäril och en sufflös. När handlingen i stort var färdig så skrev vi repliker. Vi diskuterade även hur vi praktiskt skulle kunna utföra scenerna med ändring av rekvisita och klädbyten. Vi har vid flera tillfällen haft stormöten där alla grupper har samlats för att delge varandra en bild av varandras arbeten, detta för att skapa en helhet.

Didaktik gällande musikprojektet

Vårt huvudsakliga budskap med pjäsen vilket vi vill förmedla till barnen är vänskap och känslor. Lpfö-98 (reviderad 2010, s.6) säger att ”barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.” Vi menar att barnen tillåter sig själva att visa starkare och nya känslor när de går in i en roll. Detta anser vi kan hjälpa barnet att bearbeta känslor men även leva sig in i andras situationer och då utveckla sin empatiska förmåga. Även detta styrks av Lpfö-98 (reviderad 2010, s. 4) där det står att verksamheten skall bidra till barns utveckling inom empati och omtanke.

Vi tror även att arbete med teater tillsammans med barn kan hjälpa de barn som har svårt med leksignaler och lekkoder. En tanke som vi i gruppen har är att pojkar och flickor kan delas in i separata grupper och tillsammans med pedagogerna få utöva roller som kan vara känslig att prova på i en mixad barngrupp. 

 

Lpfö-98 (reviderad 2010, s. 5) står det att det är viktigt att respektera barnens olika förutsättningar och behov. Vi menar att alla barn inte skall behöva stå på scen om det föreligger en osäkerhet eller obehagskänsla hos barnet. Viktigt är dock att vi som pedagoger uppmuntrar och utmanar barnen då upplevelsen av att övervinna rädslor och svagheter stärker barnets självkänsla. Artikel 27.1 Konventionen om barnets rättigheter (2006 s.45) står det att ”konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.”

Lgr-11 (2010) säger att:

”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.” (s.7)

Vårt musikprojekt omfattar samtliga estetiska uttryckssätt så som dans, dramatisering, sång, musik, text genom manusskrivande, skapande och bild i form av tillverkning av rekvisita. Vi i gruppen diskuterade vikten av att barnen får möjligheten att uppleva alla dessa uttrycksformer. Genom detta arbetssätt anser vi att barnen stärks i sin språkutveckling, inte minst för de barnen med annat modersmål än svenska. Barnen får arbeta med läs- och skrivutveckling samt uttal. Vidare får de även sätta språket i relation till en fysisk händelse.

Vi som pedagoger har en viktig uppgift att skapa positiva upplevelser för barnen av estetik i tidig ålder (Moog 1976, Gordin 1988, Guilmartin 1989, Levinowitz 1998 i Pollatou, Kardimou och Gerodimos 2005). Detta för att barnen ska tycka att musicerande och drama är roligt i deras fortsatta skolgång.