Vad roligt det var att göra föreställningen idag, två gånger dessutom. Tänk att två lika föreställningar ändå kan bli så olika. Vad beror det på? Jo, första föreställningen var för 27 6-åringar och andra föreställningen för studenter, egna barn och någon lärare. Då vi spelade för 6-åringarna fick vi precis den respons vi trodde vi skulle få, om inte mer, när barnen inlevelsefullt följde med i handlingen. "Gör inte så, prinsessan lurar dig". När vi sjöng låtarna var det flera barn som spelade luftgitarr och en del barn hörde vi sjunga med i refrängerna som sjöngs många gånger. Efter scenen med Drako som låg och sov och drömde om Stina säger ett barn till Drako: "Vi såg dina drömmar". På den fördragna ridån visades bilder på Draken och Stina via powerpoint. Yes, barnen förstod att det var Drakos drömmar.
Så kom vi då till föreställningen med många blivande förskollärare i publiken. Svarade de på samma sätt som barnen. Nej, de ville säkert men vågade inte. Kören och musikerna hjälpte till med att svara för att få handlingen mer inlevelsefull.
Den respons/feedback vi fick efter föreställningen från 6-åringarna och deras pedagoger var att vi borde ut och turnera med Draken Drakos äventyr. De tyckte det var en rolig föreställning som fler barn borde få möjlighet att se.
Efter föreställningen när studenter, egna barn och någon lärare var med bad vi om att få lite feedback. De tyckte att handlingen spred ett bra budskap om att man själv måste vara en vän för att få en vän. Ett annat budskap var att man själv ska få bestämma vad man vill bli. En lärare som var med frågade om vi hade inspelad musik i bakgrunden för han tyckte det lät så bra. Det var ett bra betyg då all musik spelades live.
Slutrepliken från en student i publiken var: "Jag är stolt över er girls, ...och pojk (det är en kille i klassen).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar