VFU

Idag gjorde jag fallskärmsaktiviteten som jag gjorde igår och med samma barn + att det var ett nytt barn. Barnen förklarade reglerna för det nya barnet. De var lika fascinerade och entusiastiska som igår och efter aktiviteten ritade de vad vi hade gjort. Här är deras sätt att tolka fallskärmsaktiviteten.

På den här teckningen kan vi tydligt se vilka instrument vi använde, maracas, ägg, bjällra och klaves

På morgonen fick jag vara med i en kurs i tecken som stöd som SPKC håller i för pedagoger. Det var en underbar upplevelse med mycket nya intryck och väldigt lärorikt.

Så här kan tecken som stöd tydliggöras

Idag fick jag av en annan student nya kunskaper hur man kan leka in kunskap i matematik. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp". Man kan ha flera föremål i olika former och färger på ett papper. En ska "gå ut", de andra ska välja en av formerna som ska vara "bomben". När barnet kommer in ska det beskriva föremålet med ord, till exempel en gul kub, en lila triangel och så vidare. När barnet har beskrivit ett föremål, tar de andra barnen bort det föremålet. Barnet får beskriva ett nytt föremål och om det föremålet är bomben ropar de BOMBEN. Då blir det ett annat barn som får "gå ut".

VFU

Idag har jag äntligen varit på vfu igen. Jag började dagen med att bjuda in sju barn till en aktivitet med en fallskärm och instrument. I Lpfö98 (2010, s. 7) står .

Jag bad barnen sätta sig vid en plats där det fanns ett instrument. Vi pratade om vad instrumenten heter och hur de låter. Jag hade med mig tre maracas, tre ägg, en bjällra och ett par klaves. Jag visade att en person går på fallskärmen, som består av fyra gånger två färger och när den personen går på färgen gul ska alla som har gula instrument spela osv. Jag visade också att personen kunde stå på flera färger samtidigt. Vi hade den här musiken som passade väldigt bra till aktiviteten:
Robert Broberg – The Pling & Plong Sång (Inl.)

Barnen kom på ett nytt sätt de kunde ta sig fram på fallskärmen - att hoppa på ett ben.

Alla barn som var med i aktiviteten var aktiva genom att både spela och vara den som gick på fallskärmen. Barnen tyckte aktiviteten var rolig och de ville inte sluta. När vi hade gjort aktiviteten i ungefär 15 minuter kom barnen med förslaget att vara fler barn som samtidigt gick på fallskärmen. Vi prövade att tre barn samtidigt gick på fallskärmen. Efteråt frågade jag barnen hur det upplevde det. De tre barnen som gick på fallskärmen tyckte att det blev för trångt och att de lätt krockade med varandra. De barn som spelade upplevde att det var svårare att spela, det var rörigt. Jag frågade barnen vilka instrument de tyckte var roligast, härligast att spela. De svarade bjällra och ägg. Jag hade bara med ett par klaves och en bjällra. Det hade varit bra med fler av dessa instrument, delat upp instrumenten mer jämnt."Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande"

Jag hade med mig min gitarr idag för att sjunga och spela lite med barnen. Jag hade förberett sångkort med de sånger jag kunde spela på gitarr. Jag satte mig ner med ett barn men genast var det fyra till fem barn som kom.

Jag hade också med mig ett påskägg med en kyckling i som vi använde när vi sjöng om "Var bor du lilla kyckling". Några barn var fascinerade över gitarren och ville gärna spela på den. Så här lät det:

Jag har kanske sått ett frö idag hos barnen för ett framtida instrumentspelande, bland annat genom att jag spelat gitarr för dem och att de själva fått spela på olika instrument.

Andra musikupplevelser jag varit med om i dag är bland annat att sjunga Bä bä vita lamm på ett annorlunda sätt. De sjöng Bä bä bä bä bä igenom hela sången. Nästa ord i visan är vita då sjöng de vit vit vit vit igenom hela sången. Det är bar för de barn som har svårt att komma ihåg vilka ord det är i visan. Det är också en bra träning för muskulaturen i munnen. Det blir också en mer tanke och reflektion om vad visan innehåller, en språkutveckling. Så här kan det låta om man sjunger Bä bä vita lamm på detta sätt:

På förmiddagen var det en av tre grupper som var inne och planterade solrosfrön. Det pratades om vad ett frö behöver för att gro- jord, vatten och ljus. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra".

Här var också tagetes de planterat i ett "växthus":

En annan student som var på avdelningen gjorde ansiktsmålning ute på barnen. De blev målade som fjärilar, katter och lejon. Det var både pojkar och flickor som ville bli målade i ansiktet.

 

Andra saker som hände under dagen var det här:

Barnen ritar en gubbe till en saga

                                 

Här är en flicka som knäpper med sina fingrar i vatten. Undrar vilka tankar som rör sig i hennes huvud? Kan det vara en skön känsla eller är det ljudet som fascinerar?    

                                       

 

Idag var vi ute på gården en liten stund tillsammans med en annan avdelning. En pojke frågade mig vad jag heter och jag svarade Anna. Då upprepade han namnet samtidigt som han klappade stavelserna. Jag frågade vad han heter och han svarade Adrian samtidigt som han klappade stavelserna. Jag frågade hur många klapp mitt namn blev. Han svarade 2 och i mitt namn är det 3 klapp.

                                       

Här fick man gärna stå ute och måla med vattenfärg i det fina vädret:

Jag avslutade min dag med att vi alla satt ute i det vackra vädret och åt mellanmål                                   

Konsten att lära barn estetik

Idag gjorde vi gestaltningar med olika sinnliga uttryck. Vi började med att alla ställde sig i en gemensam ring som symboliserade en leksignal. Vi började härma dramapedagogen med den rörelsen hon gjorde. Sen fick vem som helst byta rörelse och då skulle vi andra härma den rörelsen. Så höll vi på tills vi hade en bank av olika rörelser. Vi delades in i grupper och skulle göra en beskriva en händelse med hjälp av 3-5 rörelser av de som vi nyss hade gjort i ringen. Av detta blev det ett rörelsemönster. Detta fick vi visa upp för varandra. Sen gjorde vi likadant men la till ljudeffekter till rörelserna.

Vid detta tillfälle fick de som tittade på skriva en replik på en lapp som kunde passa in i gestaltningen.

Vi satte oss sedan i vår grupp för att kolla igenom alla repliker och valde ut några som vi tyckte passade i vår gestaltning.

I gestaltningen använde vi oss från början av bara rörelser och la sedan till både ljud, repliker och redskap/verktyg (schalar). Vilken skillnad det blev, det blev mer effektfullt med ljud, repliker och redskap. I Lpfö98 (2010, s. 6) står att "Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter".

Så här blev vår gestaltning med rörelser, ljud, repliker och redskap:

Här har vi verkligen skapat tillsammans. Från att någon gjorde en rörelse till att det blev en gestaltning av dessa rörelser. Häftigt och egentligen väldigt enkelt att göra varsomhelst, ute och inne.

Kunskap kan ses på tre olika sätt:
1. Rationalistiskt- så här är det, slå ihop allas samlande tankar som finns.
2. Empiriskt- studerar sin omgivning. Talar om vad vi sett och analyserar det.
3. Konstruktivistiskt- återspeglar något som ska göras så det blir begripligt för andra.

Genom kunskap och erfarenheter blir man mer kunnig i att lyssna/ta till sig musik!

Dans

När vi ska dansa med barnen är det viktigt att vi tycker att det är roligt och framförallt visar att vi tycker det är roligt. När barnen ser att vi har kul vill de gärna härma oss. När de har härmat oss och fått en rörelsebank kan de själva sedan hitta på egna rörelser. Det är viktigt att jag som pedagog släpper loss och visar rörelserna till 150% för då gör barnen rörelserna 100%. Jag får se till att modifiera rörelserna så att de passar just den åldern, precis som en tränare anpassar en fotbollsträning för barn. Vid genomförandet av en dans kan man börja med att lyssna på låten och samtidigt klappa händerna för att få in rytmen. Sedan kan benrörelserna visas. Eftersom barnen utvecklas inifrån och ut och uppifrån och ner är det lättare att klappa rytmen först för att sedan komplettera med benen. Eller bara börja med benen och när barnen känner sig säkra i de rörelserna kan rörelser med armarna läggas till. Idag har vi fått känna på olika danser som zumba, salsa och reggaeton. Härligt att få röra på kroppen! Vi har också i grupp fått göra egna rörelser till låtar. Vi förtydligade varje rörelse med streckgubbsbilder:

Låten vi gjorde rörelserna till var den här:
Eric Saade – Popular

När vi på en förskola ska göra rörelser till en låt kan barnen vara med att bestämma. Jag tror att de lättare kommer ihåg vilka rörelser de ska göra om de fått vara med att bestämma.

Att känna rörelse

Denna bok är skriven av Elisabet Sjöstedt-Edelholm och Anne Wigert och boken fokuserar på kreativ dans. I en dans kan vi antingen härma eller utforska. När barnen ska härma säger vi till dem eller visar dem hur de ska göra. Om vi gör en lite längre dans efter förutbestämda rörelser som barnen ska komma ihåg är det positiva att barnet tränar sitt minne. När barnen ska utforska i en dans kanske en pedagog säger att barnen ska dansa med armarna. Varje barn får då själva komma på vilka rörelser de ska göra med sina armar. Det som är positivt med att utforska själva är att de får testa och erfara nya rörelser. Det är själva processen som är viktig. Jag anser att det är bra för barnen att både härma och utforska. Genom att härma någon kan vi få igång alla barn, för att sedan låta dem utforska egna rörelser. När de då tittar på varandra kan barnen få nya idéer som de kan bygga vidare på. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning".

I boken "Att känna rörelse" tar författarna upp olika byggstenar för dansrörelser. Dessa är:

Kropp- barnen använder sin kropp i dansen

Rum- hur stor yta har jag att röra mig på

Tid- hur lång tid tar det för mig att komma från punkt A till punkt B

Energi- Hur mycket kraft behöver jag för att utöva en rörelse

Samspel- ett visst samspel krävs om det är fler barn som ska utöva rörelser

För att gå in i en karaktär i ett rollspel kan det ibland räcka att använda lite rekvisita. Ska jag vara en gubbe kan det räcka att sätta på mig en hatt eller skägg för att få den rätta känslan.

Om vi använder oss av ett ting i våra rörelser läggs fokuset mer på tinget än på en själv. För de barn som inte tycker om att vara i fokus är detta ett bra tips. Till den här leken som kalas för Rörelsecirkel kan barnet ta vilket ting som helst. En leder rörelser i taget och de andra ska härma. Då barnen förmodligen har olika ting går det inte att jämföra rörelser med varandra, de kan inte göra precis likadant. Däremot får de tänka efter hur de kan översätta rörelsen till det ting de har.

Att använda sig av sidenband (dansband) är också att förlänga rörelserna och det blir tinget som är i fokus. Vi började att valfritt en och en förflytta oss i rummet med våra sidenband för att sedan samarbeta med en kompis och sen i grupp om fyra. Vi avslutade att en och en röra oss fritt igen i rummet med våra sidenband. Det jag upptäckte då var att jag gjorde fler olika rörelser jämfört med från början eftersom jag fått idéer av andra under dansens gång.

Idag har vi också utövat föra och följa lekar. Vi höll varandras fingertoppar mot varandra och den som skulle följa blundade när den andra förde. När den som förde tryckte sina fingertoppar hårdare mot den andres fingertoppar skulle den som följde backa. Styra personen gjordes genom att trycka exempelvis den högra handen lite hårdare. När personen som följde skulle gå framåt trycktes fingertopparna väldigt lätt mot varandra.Här krävs det verkligen att man litar på varandra. Det vi upptäckte var att genom att blunda så förstärktes de andra sinnena. För att göra den här leken lättare kan man bara hålla varandra i armarna/händerna och den som följer behöver inte blunda. Detta för att skapa tillit till varandra till att börja med.

Vi har också dansat långdans i olika varianter idag. Man kan utnyttja hela rummet genom att dansa som en spiral, kanelbulle eller som en labyrint. Dansa zick-zack eller från en punkt till en annan är också förslag på hur man kan dansa långdans. Mer förslag på långdans finns i "Tjuderuttan, sa räven" som innehåller sång och danslekar från förr till nu.

Idag har vi följt varandra men vi har också i en långdans följt en text i rörelser.

Så här kan det låta och se ut när en barngrupp utför låten med sång och rörelser.
http://www.youtube.com/watch?v=D1aGcWIo3S8

En annan låt som vi gjorde rörelser efter texten är den här:

Litteraturseminarium 3

Vi i gruppen diskuterade vikten av att diskutera texten i barnsånger tillsammans med barnen för att utöka ordförrådet.

Barnens ”hitta på visor” skall man enligt författaren ta till vara på men vi upplever att dessa sånger ofta innehåller en del fula ord, hur mycket ska man uppmuntra? Vi diskuterade att barnen kanske skulle kunna få rita bilder till sina sånger för att tydliggöra vad de handlar om.

Vi känner att vi nu lättare upptäcker barnens spontansång efter att ha läst denna litteratur, exempelvis när barnen kammar håret och säger ”kamma, kamma, kamma” som en liten melodi.

Vi pratade om att musik har stor betydelse för tonåringarna! Vi tror att det ofta är politikernas och de vuxnas kunskapssyn på musik som råder i skolan och som gör att barnens framtid inom musik och deras lust att lära hämmas. Vi anser att man borde ta till vara på musiken i undervisningen i skolan!

Är all musik bra? Vi anser att musikuppsättningar i förskola och skola skall vara på barnens initiativ och utifrån deras intressen. Man måste inte göra som man alltid gjort med exempelvis luciaframträdande. Är denna tillställning för barnens skull, eller för pedagoger och föräldrar?

Vi diskuterade att musik ger en glädje som vi tror gör det lättare att ta till sig och lära sig. Alla tycker inte om att uttrycka sig i tal och skall då få möjlighet att använda andra sätt så som bild, ramsor, sång och mycket mer. Genom musiken och andra estetiska uttrycksätt kan vi alla mötas, oavsett ursprung.

En av oss i gruppen fick gå till rektorn när hon nynnade i slöjdsalen under lektion. Hur hanterar vi detta i skolan? Kan det vara lättare att lära sig brodera eller räkna om man sjunger eller nynnar till?

Vi har erfarenheter av att man utövar en och samma sång eller aktivitet men ändra på utförandet i form av olika röstlägen, känslostämningar och byte av ord. Man kan ”sjunga fel” för att fånga barnens uppmärksamhet och göra det lite tokigt och spännande. Vi har märkt att barnen älskar ramsor som rimmar där de själva får fylla i sista ordet.

Vi diskuterade hur man kan komma på en ramsa eller ett rim för att lättare komma ihåg en portkod eller ett telefonnummer.  Vi tror att man får en språkmedvetenhet genom att arbeta mycket med rim och ramsor i förskolan, även läs och skrivinlärningen kan underlättas genom detta. 

Att göra en låt

Hur kan jag arbeta med både text och musik? Det är viktigt att ha en passande musik till en text. Det blir inte bra att spela en dyster musik när jag vill framhäva en rolig och glad text. I förskolan kan barnen få lyssna till olika stämningsladdade låtar och beskriva vilka känslor de får. Är texten spännande eller tråkig, mystisk eller tydlig. När vi gör aktiviteter med barnen på förskolan som innehåller musik är det viktigt att välja rätt låtar till rätt aktivitet. Ska vi smyga i djungeln kan vi ha lite spännande musik, men om vi ska leka cirkus passar det bättre med glada och livfulla låtar.

Vi i gruppen har påbörjat texten till vår inspelning. Texten beskriver en grön drake och vad han tycker om och inte tycker om.

Enkät med resultat och diskussion

Inledning:

Är musik viktigt i förskolan eller är det endast ett trevligt avbrott eller ett tidsfördriv i väntan på något annat? Enligt Jederlund (2002) kan vi genom att arbeta med musik, få in lärandeprocesser i barnens språk. Även Wiklund (2009) beskriver hur viktigt det är för barnen att få utveckla alla sina språk, då även de estetiska. Vidare menar författaren att barnen hittar sin identitet genom att få använda estetiska lärprocesser. Ämnet musik har alltså stor betydelse för barnens utveckling men hur ser pedagogerna på detta ämne och hur använder de sig av det tillsammans med barnen?

Bakgrund:

Begreppsförklaring:

Reliabilitet¹ handlar om pålitlighet, att om man går ut med samma undersökning igen så bör resultaten bli desamma.

Validitet² handlar om hur väl man mäter något, om det jag frågar efter är relevant för vad jag vill veta.

Signifikanstest är ett test av ett resultat och när värdet blir under 0,05 innebär det att resultatet är trovärdigt och att reliabiliteten är hög. Görs testet igen med samma enkät men till andra förskolor får även det resultatet ett likvärdigt signifikansvärde (Wahlgren 2005, s. 88).

1 Holfve-Sabel, Mary-Anne Enkät och kvantitativ metod Högskolan i Borås den 7 mars 2011

2 Holfve-Sabel, Mary-Anne Enkät och kvantitativ metod Högskolan i Borås den 7 mars 2011

Beskrivning av den undersökta gruppen:

Vårt syfte är att få veta hur musiken används i förskolor och hur pedagogerna ser på musiken, vi har valt att dela ut enkäter, som handlar om hur musik används i förskolan, i Borås kommun och kringliggande kommuner. För att få tillförlitlig information har vi gått ut med 40 stycken enkäter till pedagoger som arbetar i åtta olika förskolor. Enligt Trost (2007, s. 64) är det viktigt att alla pedagoger ska få samma förutsättning att fylla i enkäten därför lämnade vi ut alla enkäterna på morgonen och hämtade dem på eftermiddagen. Pedagogerna har olika utbildningar, har arbetat olika länge och arbetar med olika åldrar på barngrupperna och har även varierande storlekar på barngrupperna. Detta menar vi bidrar till att vår enkät har hög validitet. Förskolorna som vi har lämnat ut enkäterna på är där vi är eller har varit på verksamhetsförlagd utbildning, eller som vi på andra sätt har varit i kontakt med. Förskolorna är placerade både på landsbygd och i tätort, och barngrupperna är både flerspråkiga och enspråkiga. 

Resultat

Vår inledande fråga i enkäten handlade om pedagogerna ansåg att musik i förskolan var viktigt eller inte. Resultatet visar att alla 39 pedagoger i förskolan anser att musik är viktigt. I vår sista fråga bad vi pedagogerna fylla i vad musik är för dem och hade då viktigt som ett alternativ. Det visade sig att åtta pedagoger inte kryssade i alternativet viktigt. De flesta pedagoger, 82 % ansåg att det fanns tillräcklig kompetens i arbetslaget för att arbeta med musik i barngruppen medan färre pedagoger, 64 % litade på sin egen kompetens. Nära hälften (41 %) av pedagogerna kan hantera ett instrument som till exempel gitarr eller piano.

Tabell 1. Hur ofta musikaktiviteter inträffar!

Aktivitet	Antal (N)	Medelvärde (M)	Spridning (Sd)
Sång	39	4,74	0,44
Rim och ramsor	39	4,48	0,55
Inspelad musik (cd)	39	4,35	0,70
Pedagoger spelar instrument	39	2,23	1,22
Barn spelar instrument	39	2,15	0,98

De 39 pedagogerna svarade utifrån alternativen 5 = Dagligen, 4 = 2 - 4 dagar/vecka,

3 = 1 dag/vecka, 2 = 1-2 gånger/månad och 1 = mer sällan. Av svar från 39 pedagoger förekom sång (4,74) och rim och ramsor (4,48) mellan 2-4 dagar i veckan till varje dag. Den största spridningen finns bland pedagoger som spelar instrument där medelvärdet är 2,23 och spridningen på 1,22. Pedagoger som spelar instrument i barngrupp varierar från 1dag i veckan till 1-2 gånger i månaden. Tabellen visar att pedagoger och barn i genomsnitt spelar instrument 1-2 gånger i månaden.

Tabell 2. Chi-2 Test. Antal musiktimmar per vecka i genomsnitt

Timmar	Antal (n)	Medelvärde (m)	Spridning (sd)
1,00	8	2,9	5,1
1,25	1	2,9	-1,9
1,50	3	2,9	0,1
2,00	6	2,9	3,1
2,50	5	2,9	2,1
3,25	1	2,9	-1,9
3,50	3	2,9	0,1
4,00	1	2,9	-1,9
5,00	2	2,9	-,9
6,50	1	2,9	-1,9
8,00	1	2,9	-1,9
12,50	3	2,9	0,1
Total	35

	Genomsnitt
Chi-2	20,200a
Df	11
P	0,043

Pedagogerna fick fylla i hur många timmar per vecka i genomsnitt de använder musik på förskolan i form av intervalldata. Medelvärdet var 2,9 timmar i veckan men spridningen var stor.

Av Chi -2 testet får vi fram att Chi-2 = 20,200^a, Df = 11, P = 0,043. Signifikansprövningen visar att studien är tillförlitlig. 

Diskussion:

I Läroplanen för förskolan (Lpfö-98, reviderad 2010) står det under förskolans uppdrag:

”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.”(s.9) 
 

Våra erfarenheter är att många pedagoger känner sig osäkra och okunniga inom ämnet musik, varvid de undviker eller begränsar de estetiska aktiviteterna med barnen. Vår undersökning visar att pedagogerna har en mindre tilltro till sin egen kompetens jämfört med arbetslagets kompetens. Att pedagogerna känner sig trygga i arbetslaget är en förutsättning för att arbeta estetiskt. Wiklund (2009) lyfter vikten av att barnen får möjlighet att ta del av olika estetiska uttrycksätt vilket bidrar till att barnen kan utveckla sin identitet.

I första frågan svarade alla 39 pedagoger att de ansåg att musik är viktigt i förskolan. I sista frågan var det 8 av 39 pedagoger som själva inte ansåg att musik är viktigt och därför inte kryssade i rutan ”viktigt”. Vi tolkade det som att även om pedagogerna själva inte menade att musik var viktigt så ansåg de att det var viktigt att arbeta med musik i förskolan. Vår fråga löd ”Jag anser att musik är…”. De fick välja att kryssa bland tio olika alternativ vilka kunde upplevas som både positiva och negativa. Vad vi egentligen ville få ut av frågan var hur de anser att musik är för barnen. Vi skulle istället skrivit ” Jag anser att musik för barnen i förskolan är…”. Det kunde även varit intressant att lagt till ett utrymme för pedagogen att skriva ett eget alternativ. Av dessa tio alternativ så visade det sig att de flesta pedagogerna ansåg att musik är stimulerande, lugnande, lärande, viktigt och roligt. Vi gläds åt pedagogernas positiva syn på musik och vi ser fram emot att komma ut i verksamheten och få utvecklas vidare i detta område tillsammans med arbetslaget. Vi kan tydligt se i tabell 1, att Rim och ramsor, sång och lyssnande av cd-skiva är vanliga inslag i det dagliga arbetet med barnen. Detta stärks även av våra egna erfarenheter av exempelvis av Vfu (verksamhetsförlagda utbildning.)

Vad vi kan utläsa från vår undersökning är att finns en stor spridning mellan förskolorna vad de gäller musiktimmar per vecka. Spridningen är från 1 timme till 12,5 timmar i veckan. Detta kan bero på att vissa pedagoger inte räknat med de spontana musikaktiviteterna som uppstår under dagen. För att få reda på om resultaten skulle bli detsamma om vi gick ut med samma enkät till några andra förskolor, gjorde vi ett signifikanstest på hur många timmar i veckan musik förekommer på de olika förskolorna. Vi fick fram ett genomsnitt på 2,9 timmar och signifikans värdet blev 0,043 och det innebär att resultatet är trovärdigt och att reliabiliteten är hög, samt om vi går ut med samma enkät igen skulle resultatet bli det samma (Wahlgren 2005, s. 88). Genomsnittet vi fick fram anser vi vara få timmar med tanke på hur många timmar barnen är i förskolan och med tanke på hur mycket barnen använder musik spontant genom att lyssna på cd skivor, barns spontansång och andra oplanerade musikaktiviteter.

41 procent av pedagogerna anser att de kan hantera ett eller flera instrument. Våra egna erfarenheter visar att pedagogerna sällan spelar instrument i barngrupp. En anledning till detta kan vara att brist på tillgång av instrument, men även att de ofta är en pedagog med mer erfarenhet till blir tilldelad ansvaret för musikspelandet, vilket resulterar i att dessa aktiviteter oftast uteblir då den ansvariga pedagogen inte är närvarande. 
 

En klok man sa en gång…”Sjung hellre fel så det skvätter om det, än rätt så att det inte hörs” (Carlshamre, 2005). Detta menar vi gäller alla estetiska uttryckssätt.

 

Enkättydning

Vad har vi gjort idag egentligen? Det var inga problem att få in alla siffror i SPSS men hur gör vi nu och hur tyder man alla siffror ???

? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?

Enkätsvar in i SPSS

Idag har vi lagt in svaren från enkäterna i dataprogrammet SPSS. 1 4 4 5 2 1  2,5 0 3 1 0 1 0 1 1 ... och så avslutar vi med en 0. Jag kommer drömma om siffror inatt.

Enkät

Idag har vi i gruppen knåpat ihop en enkät där vi hoppas få svar om hur musik används i förskolan ur pedagogens synvinkel. Imorgon ska vi ut till olika förskolor för att pedagoger ska kunna svara på enkäten. Det ska bli spännande att se resultaten.

När kan det vara bra att kunna göra en enkät? Om vi pedagoger vill veta om barns trivsel och intressen kan vi utforma en enkät kanske i form av smileysgubbar som är glada, ledsna eller mittemellan som barnen får kryssa i. 
Om jag vill ta reda föräldrarnas syn på om de anser sig delaktiga i verksamheten eller inte kan vi pedagoger forma en enkät om detta. I Lpfö98 (2010) beskrivs att arbetslaget ska "beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten." (s. 13)

♯♪♪ ♫

Vald litteratur 2

Idag var det dags igen för alla grupper att presentera aktiviteter för varandra. Lika inspirerande varje gång. Vi började morgonen med en samlingssång för att gå vidare med ett påsktema om kycklingar i olika varianter.

 Samlingssång

 

Var bor du lilla kyckling

 Gullefjun

Om det är sånger som verkar svåra för barnen kan vi fråga dem vad det är som är svårt och repetera det lite extra genom att gå igenom texten, prata om vad som händer. Vi kan också berätta sången som en saga innan vi börjar sjunga den. Det kan vara bra att använda rekvisita, föremål för att göra en handling tydligare.
Till sången om Gullefjun kan vi dramatisera tillsammans med barnen. Rollerna kan vara Gullefjun, katt, hund och resterande kan vara hönor. En annan sång vi sjöng var "Var bor du lilla kyckling". Så här kan den låta:

http://www.youtube.com/watch?v=7YklqwrylhI

Här är texten och även andra versen: Var bor du lilla kyckling

Melodi: Var bor du lilla råtta?

- Var bor du lilla kyckling? - I ett ägg. - Hur kom du ut ur skalet? - Genom dess vägg. - Vad heter då din mamma? - Hönan Rut. - Och din stolta pappa? - Tuppen Knut. - Vad gör du hela dagen? - Skojar mest. - Vad heter då din kompis som är bäst? - Han heter lilla Gullet gul som jag. - Vi leker alltid lekar varje dag. Vi har pratat om vilka årstider det finns, hur många de är och vad varje årstid kännetecknar. När vi presenterar årstiderna för barnen är det viktigt att tänka på hur vi presenterar varje årstid, inte visa eller prata negativt om någon årstid. Alla barn fick ställa sig vid den årstiden som de fyller år. Vi räknade sedan hur många barn det var i varje årstid för att undersöka vilken årstid det fanns flest och minst barn födda. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (2010 s, 9) tar upp att alla barn skall utveckla en förmåga att kunna undersöka genom matematik. Detta får barnen genom att de undersöker hur många som fyller år i de olika årstiderna. Här är en dikt om månaderna JANUARI FROST OCH SNÖ, NÄVEN KALL OCH NÄSAN RÖD FEBRUARI SLASK OCH REGN, PARAPLYET GER OSS HÄGN MARS ÄR MOLN OCH VIND I DANS, LÄ FINNS INTE NÅGONSTANS APRIL BLOMMOR KNOPPAS I APRIL, SNART SKALL LÄRKAN SLÅ SIN DRILL MAJ SMÅ MJUKA VITA LAMM, I VÅR HAGE HOPPAR FRAM JUNI LILJA ROS TULPAN, VI KAN PLOCKA HELA DAN JULI ÅSKA KVAVT OCH HETT PLÖTSLIGT REGNAR DET EN SKVÄTT AUGUSTIGÖRA RÄFSA HACKA KÖRA SEPTEMBER ÄR OSS KÄR, GRANNA FRUKTER TRÄDEN BÄR. OKTOBER ÄR DEN TID DÅ BARNEN SAMLA HASSELNÖTTERNA SOM RAMLA GRÅ NOVEMBER BLÅSTEN TAR, ALLA LÖV SOM SITTER KVAR DECEMBER KALL OCH MULEN MEN VAD GÖR DET ?-DÅ KOMMER JULEN  Vi dansade en dans om årstidernas väder                                                          Låten är hämtad ur denna cd: Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (2010 s, 9) lyfter att varje barn ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp och ha tillit till sin egen förmåga. I dansen får barnen träna detta då de får röra sig fritt till musiken eller enligt rörelser vi gått igenom. Barnen får genom musiken och dansen öva på sin kroppsuppfattning samt förmedla en känsla eller tanke i olika uttrycksformer dans och rörelse. Vilket läroplanen också lyfter (Lpfö98, 2010 s, 10). I temat om årstider ingick också en massagesaga om alla fyra årstider. När vi läser en massagesaga är det viktigt med rätt röstläge (lugnt och harmoniskt) och att vi har rätt musik till (lugn och inte för starkt ljud). Vi kan gärna släcka ner i rummet och också tända ljus. Det är viktigt att fråga barnen om de vill bli masserade. Om de inte vill det kan de ligga ner på golvet eller sitta och bara ta det lugnt en stund. På yngre barn kan vi göra rörelser till Imse vimse spindel på ryggen, för det är något de känner igen. På äldre barn kan vi forma bokstäver på ryggen och sen får de gissa vad det är för bokstav. Sagan: Det var en gång ett sommarland där solen lyste varm och skön och värmde alla blommorna och träden, djuren och människorna. Gör stora cirklar över hela ryggen. En dag täcktes himlen av många stora, tjocka moln. Så stora var molnen att solen inte syntes mer. Tryck med hela handflatan och vandra över ryggen. Det började blåsa. Först lite grann och sedan allt mer och mer. Det blåste upp till höststorm. Träden vajade och bladen virvlade i vinden. Låt fingertopparna stryka fritt som vinden över ryggen. Det började regna. Regnet öste ner. Det blev blött och stora vattenpölar överallt som barnen hoppade i. Trumma med fingertopparna över ryggen. Sedan blev det kallare och vintern tog vid. Regnet blev till snö. Mjuka snöflingor dalade sakta till marken. Allting blev vitt och vackert och det blev alldeles tyst. Trumma lättare och långsammare. Det enda man kunde se var en liten kissekatt som klättrade upp... och en till... och en till som började spinna. Vandra med två fingrar upp på ena sidan av ryggen till axeln. Upprepa andra sidan. Klättra uppför ryggraden och nacken till huvudet. Cirkla med fingrarna i håret. Där satt de tills vårsolen åter kikade fram och värmde upp jorden en gång till. Stora cirklar över hela ryggen. "Katt och råtta" heter en lek där katten som sover vaknar till ett slag på trumman. Råttorna rör sig runt katten i olika rörelser beroende till vilket ljud som hörs från trumman, springa, smyga, dansa och hoppa. När katten vaknar ska alla råttor springa till sina bon, i vårt fall våra stolar. Alla som blir fångade blir katter. I den här leken kan man låta barnen, beroende på ålder, vara med att slå på trumman. Vi kan också låta barnen vara indelade i olika grupper, smyggrupp, dansgrupp osv. men det är viktigt att barnen får pröva på alla grupper för att få in känslan hur det är att smyga, hoppa, dansa och springa. I en tärningslek fick vi turas om att rulla en tärning. Det tärningen visade fanns det en rörelse vi skulle göra. 1= gå på tå, 2= hoppa, 3= dansa fritt, 4= hoppa på ett ben, 5= studsa, 6= gå baklänges. Den här aktiviteten kan man göra på fler sätt. Vi kan använda oss av två tärningar och addera ihop siffrorna. Då behövs det 12 olika övningar. Istället för siffror på tärningen kan det vara bilder som visar vilken övning vi ska göra. Den här låten användes till aktiviteten: http://open.spotify.com/track/71DjaZXNxlYwYiNm26r0Aw När vi spelar upp musik till olika aktiviteter kan vi passa på att få in musik ifrån många olika kulturer och genrer för att barnen ska få höra så mycket olika musik som möjligt.  En lek där vi frågar barnen "Presidenten tycker inte om t(e) men han älskar...kaffe. Leken går ut på att barnen ska säga vad han tycker om. Orden barnen kommer på ska inte innehålla bokstaven T för det tycker inte presidenten om. Vi har också dansat till libanesisk folkmusik (Dapki) idag. Intressant med annan kultur. Med dansen får vi in vad landet har för musik och hur man kan röra sig. Att vi kan sjunga "Jag är en liten undulat" på många olika sätt har vi fått vara med om idag. Här kan barnen få vara med att bestämma hur vi ska sjunga. Vi har också fått vara med om pakistansk dans och musik. Det är bra att ha en "mall" att titta på för att få tips på hur man kan röra sig för att få ett flyt i dansen och att våga göra rörelser. Vi fick vara med om massagesaga två gånger idag. När vi har gjort massagen många gånger blir barnen trygga i berättelsen och kan mer ta till sig den valda musiken. När vi gjort olika rörelser till massagen får barnen en massagerörelsebank så att de kan komponera egna sagor att göra på sina kompisar. När vi skulle gå in i musiksalen idag blev vi välkomnade av ett troll. Trollet hämtade oss sedan och visade var alla skulle sitta i en ring. På så sätt kände var och en sig speciell och sedd. Vi sjöng sången "I ett hus vid skogens slut, stora trollet tittar ut" tillsammans med trollet. Sen mötte vi också en älg och en kanin. Med kaninen sjöng vi "Jag är en vanlig kanin" och med älgen sjöng vi "Älgarna demonstrerar" med hjälp av två trummor som förstärkte effektfullt. Med både skådespelen och sångerna fanns det en röd tråd och bra övergångar mellan låtarna. I den reviderade Läroplanen (2010,s.12) står det skrivet att ett mål är att barnen "utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.  Sköldpadda och kaninleken  Någon är sköldpadda och rör sig långsamt. En annan är kanin och rör sig snabbare. Alla andra sitter på en stol. Två stolar är tomma dit sköldpaddan sakta närmar sig och kaninen rör sig fortare mot en ledig stol. De andra som sitter på stolarna ska förflytta sig på stolarna så att inte sköldpaddan och kaninen får någon stol. Det krävs mycket samarbete. Här är det bra att djuren har varsin lapp på det djuret de är för när de hittar en stol att sitta på väljer djuret en annan som ska ta över uppgiften.  Dansbingo Vi fick varsin bingobricka med 25 bokstäver, en bokstav i varje ruta. Varje person fick även en bild på ett djur. På lappen stod djurets namn och vilken bokstav djuret började på. När musik spelades skulle vi dansa två och två och när musiken stannade skulle vi fråga varandra vad vi hade för bokstäver på våra bilder. Dessa bokstäver kryssades i på bingobrickan. Sedan valde vi en annan kompis att dansa med. Så fortsatte vi tills någon fick BINGO, fem i rad. Om man vill göra leken lättare kan man ha färre rutor och även att det kan vara bilder på bingobrickan istället för bara bokstäver. Denna lek kan också bytas ut till siffror, addition, ord och så vidare. Det jag bland annat har reflekterat under dagen är hur viktigt det är att vi är förberedda för aktiviteten, kan texter och melodi. Det är också viktigt att kunna bjuda på sig själv för att fånga barnens intresse.