Handledning av textproduktion inför inspelning

Jörgen tyckte vi hade fått ihop en bra text då det bland annat förekom lite återkommande fraser. Vi fick också hjälp med en melodi till texten. Så här blev texten:

Gröna draken

Refr.

    C                                 F

Jag är den gröna draken

    C                           F

den fina gröna draken

   C                                 F 

hej här kommer draken

  C              G                 C 

boom tjicka boom  Boom boom

   

 C                       F

Jag har stora fötter

G                                      C

Och en svans med massa taggar

       C                        F

Röd ballong i handen

                G                            C

Det är också vad jag har

 Am                        Em

Den har jag fått av Stina

         F                                  C

Den söta och den fina

 C                               F

Hon har stora fötter

     G                            C

Precis som lilla jag

Refr.

    C                                 F

Jag är den gröna draken

    C                           F

den fina gröna draken

   C                                 F 

hej här kommer draken

C              G                 C

boom tjicka boom  Boom boom

1.       

  C                         F

Jag har vart på disco

  G                                 C

Där vi dansa och hoppa

C                        F 

Åt en massa popcorn 

  G                            C

Och svängde hit och dit

Am                        Em 

Där dansa jag med Stina

F                               C

Den söta och den fina

C                              F

Hon åt en massa popcorn

G                        C

Precis som lilla jag

Refr.

    C                                 F

Jag är den gröna draken

    C                           F

den fina gröna draken

   C                                 F 

hej här kommer draken

  C              G                 C 

boom tjicka boom  Boom boom

                                                                                       C                             F 

När jag var på vandring 
G                                 C 
Och kom till stora ängen 
C                        F 
En farlig otäck fjäril 
G                            C

   Kom flygande mot mig 
Am                        Em

    Då sprang jag hem till Stina

F                            C 
Den söta och den fina 
C                               F

  Hon för mig förklara 
G                            C 

Att fjärilar är bra

Refr.

    C                                 F

Jag är den gröna draken

    C                           F

den fina gröna draken

   C                                 F 

hej här kommer draken

  C              G                 C 

boom tjicka boom  Boom boom

 C                                 F

Jag är den gröna draken 

  C              G                 C 

boom tjicka boom  Boom boom

Litteraturseminarium 4

En aktivitet vi gjorde idag på seminariet var att dela in hela gruppen i tre mindre grupper. Vi i vår grupp skulle argumentera om estetik utvecklar andra förmågor. Hälften i gruppen skulle spela i en paneldebatt om att vara för detta och resterande spela att de var mot att estetik utvecklar andra förmågor. Det är viktigt att vi lär oss att argumentera för vad vi tror på!

Här är några tankar och reflektioner jag fick från litteraturen "Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans som Ingrid Pramling Samuelsson skrivit (2008).

 

Enligt oss människor ses lärande som något tråkigt och lek ses som något roligt. Varför leks då inte ett lärande in i skolans värld mer? Små barn ska leka och roa sig innan skolan börjar. Varför får de inte fortsätta med det när det står i läroplanen att det ska vara ett lustfyllt lärande? Genom estetik lär sig barnet. Pramling Samuelsson (2008, s. 21) menar att det till stor del förekommer estetik i förskolan och det bidrar till en varm och positiv atmosfär och också till sociala värderingar. Jag anser att vi behöver göra pedagogerna i förskolan mer uppmärksamma på vad de estetiska ämnena är. Det handlar inte bara om att måla och pyssla.

Ofta anser pedagoger att det är genomförandet som är viktigt, att måla, sjunga, pyssla eller dansa. Pramling Samuelsson (2008, s. 23) menar att det är viktigt att diskutera vad, hur och varför vi genomför det. Jag anser att det är viktigt att vi pedagoger diskuterar med varandra vad, hur och varför vi gör en aktivitet med barnen, men inte alltid att vi diskuterar dessa frågor med barnen innan en aktivitet. Om det är ett barn som verkligen inte tycker om matematik och vi säger innan aktiviteten att vi ska göra matematik kan det barnet redan då besluta sig för att aktiviteten blir tråkig. Däremot anser jag att det är bra att sitta ner med barnen efteråt och reflektera över vad vi gjort och säga att vi idag har använt oss av den matematiska förmågan. Tyckte då barnet att det var en lustfylld aktivitet kanske barnet ändrar sin uppfattning om ämnet matematik.

Eftersom Pramling Samuelsson (2008, s. 41) menar att det handlar om barnens erfarenheter och möjligheter som erbjuds under uppväxten som gör hur musikaliska de blir är det viktigt att vi pedagoger erbjuder mycket och många olika slags musik för barnen på förskolan. Jag anser att det på en mångkulturell förskola förekommer mer olika slags musik då barnen förhoppningsvis får ta med sig egen musik hemifrån. Barnen får då höra olika språk och musikstilar från många olika delar av världen. Här är det bra om pedagogerna spinner vidare och tillsammans med barnen dramatiserar/ dansar till de olika musikstilarna. Hur dansar vi till de olika musikstilarna? Samtidigt kan vi få in geografi då vi kan visa på en jordglob var landet ligger och också ta reda på hur de lever där, vilka djur som finns, vad de äter och hur de bor. Erfarenhet menar Pramling Samuelsson (2008, s. 56) är det man gör och erfarande är det man tar med sig som ett lärande. Då är det viktigt att vi pedagoger ger barnen erfarenheter i miljön så de får ett erfarande.

Även i dagens barnprogram förekommer det mer estetik än när jag var barn i form av sång, dans, drama och pyssel. Det är roligt att se att de som planerar barnprogrammen har förstått vikten och lärandet i estetik. Förskolan har en läroplan, finns det en läroplan/riktlinjer även för barnprogram.

Jag vill avsluta med att säga att alla barn borde få uppleva estetik dagligen för det är ett roligt och inspirerande sätt att få nya kunskaper. I och med att det finns så många olika estetiska uttryckssätt anser jag att det passar alla barn, stora som små, glada som ledsna, lugna som livliga.

VFU

Idag gjorde jag fallskärmsaktiviteten som jag gjorde igår och med samma barn + att det var ett nytt barn. Barnen förklarade reglerna för det nya barnet. De var lika fascinerade och entusiastiska som igår och efter aktiviteten ritade de vad vi hade gjort. Här är deras sätt att tolka fallskärmsaktiviteten.

På den här teckningen kan vi tydligt se vilka instrument vi använde, maracas, ägg, bjällra och klaves

På morgonen fick jag vara med i en kurs i tecken som stöd som SPKC håller i för pedagoger. Det var en underbar upplevelse med mycket nya intryck och väldigt lärorikt.

Så här kan tecken som stöd tydliggöras

Idag fick jag av en annan student nya kunskaper hur man kan leka in kunskap i matematik. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp". Man kan ha flera föremål i olika former och färger på ett papper. En ska "gå ut", de andra ska välja en av formerna som ska vara "bomben". När barnet kommer in ska det beskriva föremålet med ord, till exempel en gul kub, en lila triangel och så vidare. När barnet har beskrivit ett föremål, tar de andra barnen bort det föremålet. Barnet får beskriva ett nytt föremål och om det föremålet är bomben ropar de BOMBEN. Då blir det ett annat barn som får "gå ut".

VFU

Idag har jag äntligen varit på vfu igen. Jag började dagen med att bjuda in sju barn till en aktivitet med en fallskärm och instrument. I Lpfö98 (2010, s. 7) står .

Jag bad barnen sätta sig vid en plats där det fanns ett instrument. Vi pratade om vad instrumenten heter och hur de låter. Jag hade med mig tre maracas, tre ägg, en bjällra och ett par klaves. Jag visade att en person går på fallskärmen, som består av fyra gånger två färger och när den personen går på färgen gul ska alla som har gula instrument spela osv. Jag visade också att personen kunde stå på flera färger samtidigt. Vi hade den här musiken som passade väldigt bra till aktiviteten:
Robert Broberg – The Pling & Plong Sång (Inl.)

Barnen kom på ett nytt sätt de kunde ta sig fram på fallskärmen - att hoppa på ett ben.

Alla barn som var med i aktiviteten var aktiva genom att både spela och vara den som gick på fallskärmen. Barnen tyckte aktiviteten var rolig och de ville inte sluta. När vi hade gjort aktiviteten i ungefär 15 minuter kom barnen med förslaget att vara fler barn som samtidigt gick på fallskärmen. Vi prövade att tre barn samtidigt gick på fallskärmen. Efteråt frågade jag barnen hur det upplevde det. De tre barnen som gick på fallskärmen tyckte att det blev för trångt och att de lätt krockade med varandra. De barn som spelade upplevde att det var svårare att spela, det var rörigt. Jag frågade barnen vilka instrument de tyckte var roligast, härligast att spela. De svarade bjällra och ägg. Jag hade bara med ett par klaves och en bjällra. Det hade varit bra med fler av dessa instrument, delat upp instrumenten mer jämnt."Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande"

Jag hade med mig min gitarr idag för att sjunga och spela lite med barnen. Jag hade förberett sångkort med de sånger jag kunde spela på gitarr. Jag satte mig ner med ett barn men genast var det fyra till fem barn som kom.

Jag hade också med mig ett påskägg med en kyckling i som vi använde när vi sjöng om "Var bor du lilla kyckling". Några barn var fascinerade över gitarren och ville gärna spela på den. Så här lät det:

Jag har kanske sått ett frö idag hos barnen för ett framtida instrumentspelande, bland annat genom att jag spelat gitarr för dem och att de själva fått spela på olika instrument.

Andra musikupplevelser jag varit med om i dag är bland annat att sjunga Bä bä vita lamm på ett annorlunda sätt. De sjöng Bä bä bä bä bä igenom hela sången. Nästa ord i visan är vita då sjöng de vit vit vit vit igenom hela sången. Det är bar för de barn som har svårt att komma ihåg vilka ord det är i visan. Det är också en bra träning för muskulaturen i munnen. Det blir också en mer tanke och reflektion om vad visan innehåller, en språkutveckling. Så här kan det låta om man sjunger Bä bä vita lamm på detta sätt:

På förmiddagen var det en av tre grupper som var inne och planterade solrosfrön. Det pratades om vad ett frö behöver för att gro- jord, vatten och ljus. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra".

Här var också tagetes de planterat i ett "växthus":

En annan student som var på avdelningen gjorde ansiktsmålning ute på barnen. De blev målade som fjärilar, katter och lejon. Det var både pojkar och flickor som ville bli målade i ansiktet.

 

Andra saker som hände under dagen var det här:

Barnen ritar en gubbe till en saga

                                 

Här är en flicka som knäpper med sina fingrar i vatten. Undrar vilka tankar som rör sig i hennes huvud? Kan det vara en skön känsla eller är det ljudet som fascinerar?    

                                       

 

Idag var vi ute på gården en liten stund tillsammans med en annan avdelning. En pojke frågade mig vad jag heter och jag svarade Anna. Då upprepade han namnet samtidigt som han klappade stavelserna. Jag frågade vad han heter och han svarade Adrian samtidigt som han klappade stavelserna. Jag frågade hur många klapp mitt namn blev. Han svarade 2 och i mitt namn är det 3 klapp.

                                       

Här fick man gärna stå ute och måla med vattenfärg i det fina vädret:

Jag avslutade min dag med att vi alla satt ute i det vackra vädret och åt mellanmål                                   

Konsten att lära barn estetik

Idag gjorde vi gestaltningar med olika sinnliga uttryck. Vi började med att alla ställde sig i en gemensam ring som symboliserade en leksignal. Vi började härma dramapedagogen med den rörelsen hon gjorde. Sen fick vem som helst byta rörelse och då skulle vi andra härma den rörelsen. Så höll vi på tills vi hade en bank av olika rörelser. Vi delades in i grupper och skulle göra en beskriva en händelse med hjälp av 3-5 rörelser av de som vi nyss hade gjort i ringen. Av detta blev det ett rörelsemönster. Detta fick vi visa upp för varandra. Sen gjorde vi likadant men la till ljudeffekter till rörelserna.

Vid detta tillfälle fick de som tittade på skriva en replik på en lapp som kunde passa in i gestaltningen.

Vi satte oss sedan i vår grupp för att kolla igenom alla repliker och valde ut några som vi tyckte passade i vår gestaltning.

I gestaltningen använde vi oss från början av bara rörelser och la sedan till både ljud, repliker och redskap/verktyg (schalar). Vilken skillnad det blev, det blev mer effektfullt med ljud, repliker och redskap. I Lpfö98 (2010, s. 6) står att "Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter".

Så här blev vår gestaltning med rörelser, ljud, repliker och redskap:

Här har vi verkligen skapat tillsammans. Från att någon gjorde en rörelse till att det blev en gestaltning av dessa rörelser. Häftigt och egentligen väldigt enkelt att göra varsomhelst, ute och inne.

Kunskap kan ses på tre olika sätt:
1. Rationalistiskt- så här är det, slå ihop allas samlande tankar som finns.
2. Empiriskt- studerar sin omgivning. Talar om vad vi sett och analyserar det.
3. Konstruktivistiskt- återspeglar något som ska göras så det blir begripligt för andra.

Genom kunskap och erfarenheter blir man mer kunnig i att lyssna/ta till sig musik!

Dans

När vi ska dansa med barnen är det viktigt att vi tycker att det är roligt och framförallt visar att vi tycker det är roligt. När barnen ser att vi har kul vill de gärna härma oss. När de har härmat oss och fått en rörelsebank kan de själva sedan hitta på egna rörelser. Det är viktigt att jag som pedagog släpper loss och visar rörelserna till 150% för då gör barnen rörelserna 100%. Jag får se till att modifiera rörelserna så att de passar just den åldern, precis som en tränare anpassar en fotbollsträning för barn. Vid genomförandet av en dans kan man börja med att lyssna på låten och samtidigt klappa händerna för att få in rytmen. Sedan kan benrörelserna visas. Eftersom barnen utvecklas inifrån och ut och uppifrån och ner är det lättare att klappa rytmen först för att sedan komplettera med benen. Eller bara börja med benen och när barnen känner sig säkra i de rörelserna kan rörelser med armarna läggas till. Idag har vi fått känna på olika danser som zumba, salsa och reggaeton. Härligt att få röra på kroppen! Vi har också i grupp fått göra egna rörelser till låtar. Vi förtydligade varje rörelse med streckgubbsbilder:

Låten vi gjorde rörelserna till var den här:
Eric Saade – Popular

När vi på en förskola ska göra rörelser till en låt kan barnen vara med att bestämma. Jag tror att de lättare kommer ihåg vilka rörelser de ska göra om de fått vara med att bestämma.

Att känna rörelse

Denna bok är skriven av Elisabet Sjöstedt-Edelholm och Anne Wigert och boken fokuserar på kreativ dans. I en dans kan vi antingen härma eller utforska. När barnen ska härma säger vi till dem eller visar dem hur de ska göra. Om vi gör en lite längre dans efter förutbestämda rörelser som barnen ska komma ihåg är det positiva att barnet tränar sitt minne. När barnen ska utforska i en dans kanske en pedagog säger att barnen ska dansa med armarna. Varje barn får då själva komma på vilka rörelser de ska göra med sina armar. Det som är positivt med att utforska själva är att de får testa och erfara nya rörelser. Det är själva processen som är viktig. Jag anser att det är bra för barnen att både härma och utforska. Genom att härma någon kan vi få igång alla barn, för att sedan låta dem utforska egna rörelser. När de då tittar på varandra kan barnen få nya idéer som de kan bygga vidare på. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning".

I boken "Att känna rörelse" tar författarna upp olika byggstenar för dansrörelser. Dessa är:

Kropp- barnen använder sin kropp i dansen

Rum- hur stor yta har jag att röra mig på

Tid- hur lång tid tar det för mig att komma från punkt A till punkt B

Energi- Hur mycket kraft behöver jag för att utöva en rörelse

Samspel- ett visst samspel krävs om det är fler barn som ska utöva rörelser

För att gå in i en karaktär i ett rollspel kan det ibland räcka att använda lite rekvisita. Ska jag vara en gubbe kan det räcka att sätta på mig en hatt eller skägg för att få den rätta känslan.

Om vi använder oss av ett ting i våra rörelser läggs fokuset mer på tinget än på en själv. För de barn som inte tycker om att vara i fokus är detta ett bra tips. Till den här leken som kalas för Rörelsecirkel kan barnet ta vilket ting som helst. En leder rörelser i taget och de andra ska härma. Då barnen förmodligen har olika ting går det inte att jämföra rörelser med varandra, de kan inte göra precis likadant. Däremot får de tänka efter hur de kan översätta rörelsen till det ting de har.

Att använda sig av sidenband (dansband) är också att förlänga rörelserna och det blir tinget som är i fokus. Vi började att valfritt en och en förflytta oss i rummet med våra sidenband för att sedan samarbeta med en kompis och sen i grupp om fyra. Vi avslutade att en och en röra oss fritt igen i rummet med våra sidenband. Det jag upptäckte då var att jag gjorde fler olika rörelser jämfört med från början eftersom jag fått idéer av andra under dansens gång.

Idag har vi också utövat föra och följa lekar. Vi höll varandras fingertoppar mot varandra och den som skulle följa blundade när den andra förde. När den som förde tryckte sina fingertoppar hårdare mot den andres fingertoppar skulle den som följde backa. Styra personen gjordes genom att trycka exempelvis den högra handen lite hårdare. När personen som följde skulle gå framåt trycktes fingertopparna väldigt lätt mot varandra.Här krävs det verkligen att man litar på varandra. Det vi upptäckte var att genom att blunda så förstärktes de andra sinnena. För att göra den här leken lättare kan man bara hålla varandra i armarna/händerna och den som följer behöver inte blunda. Detta för att skapa tillit till varandra till att börja med.

Vi har också dansat långdans i olika varianter idag. Man kan utnyttja hela rummet genom att dansa som en spiral, kanelbulle eller som en labyrint. Dansa zick-zack eller från en punkt till en annan är också förslag på hur man kan dansa långdans. Mer förslag på långdans finns i "Tjuderuttan, sa räven" som innehåller sång och danslekar från förr till nu.

Idag har vi följt varandra men vi har också i en långdans följt en text i rörelser.

Så här kan det låta och se ut när en barngrupp utför låten med sång och rörelser.
http://www.youtube.com/watch?v=D1aGcWIo3S8

En annan låt som vi gjorde rörelser efter texten är den här: