Tema och röda trådar

Vad är det som firas och uppmärksammas under ett år på förskolan? Oftast är det barnens födelsedagar, Lucia, jul, påsk och förhoppningsvis Förskolans dag. När vi började prata om vad som mer kan firas under ett år kom vi fram till följande:

Hoppas att inte alla förskolor firar eller uppmärksammar allt detta under ett år då skulle det inte finnas tid för något annat. Vissa av dagarna kan vi göra till ett tema. En utgångspunkt för att göra ett tema är att ta reda på vad vi vill ta upp och få reda på. Det kan vi göra tillsammans med barnen i form av en mindmap. Här är förslag på litteratur när det handlar om att jobba med tema:

          

Vi fick brainstorma om landet Italien. Vad kännetecknar Italien för oss. Jo, följande: Pizza, snygga människor, mode, Romariket, Montessori, hav, fotboll, gondoler, ferrari, maffia, temperament, romantik, mammor, Pavarotti, alper, parmesanost, parmaskinka, Påven, mozzarella, kapris, vulkaner... Vad kan vi då göra med detta? Forska, collage, teater, laga mat, göra en egen vulkan (se recept nedan), se på film, biltävling, lyssna och dansa till  Pavarotti, temperament-prata om känslor, Språket-hur säger man hej på italienska. Då barnen förmodligen inte kommer på alla dessa ord om Italien kan vi fråga barnen vad de vill veta om landet? Hur bor de? Vad lever det för djur där? Är det varmt eller kallt där? Finns det snö? I Lpfö98 (2010) står under barns inflytande att förskolläraren ska ansvara för "att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll" (s. 12). Underskatta inte barnens förslag! I Lpfö98 (2010) står också att "Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet" (s.11).

Så här kan du göra en egen vulkan. Se hur vulkanen får ett bubblande utbrott av röd lava!

Det här behöver du:Trolldeg till vulkan

• 3 dl vetemjöl
• 1 dl salt
• Ev några droppar grön karamellfärg
• 1-1,5 dl vatten
• 2 msk matolja

Lava

• 1 tsk bakpulver
• 5-10 droppar röd karamellfärg
• 20 droppar ättika (24%)

Allt finns att köpa i vanliga mataffärer.

Gör så här:

Blanda mjöl och salt i en kastrull. Häll några droppar karamellfärg i vattnet och rör ihop det med mjölet, saltet och matoljan. Bygg en vulkan av trolldegen med en krater i mitten. Kratern ska vara ungefär 2 cm bred och 2 cm djup. Om du vill att din vulkan ska stelna och hålla sig länge kan du torka den i ugn; 100°C i ca en timme.

Klart för vulkanutbrott!

Blanda bakpulver och karamellfärg och häll i blandningen i kratern. Droppa ättika på det färgade bakpulvret i vulkanen av trolldeg. Den röda blandningen fräser och bubblar och börjar välla ut ur kratern. Ättikan reagerar med bakpulvret, koldioxid bildas och driver ut lavan ur vulkanen - precis som på riktigt!
Lycka till som vulkanolog!

Musikprojekt

Vi har idag börjat prata om vårat musikprojekt. Det vi ska tänka på under planeringen är hur aktiva vi vill att barnen ska vara. Ska vi göra det för barnen, av barnen eller med barnen. Vi kom fram till att vi vill göra en blandning av dessa tre. 

     

Att skriva text

Föreläsningens namn idag var "Att skriva texter". Gjorde vi det? Nej, men däremot analyserade vi låttexter utifrån form och innehåll. När det gäller form i en text kan man undersöka och upptäcka om olika faktorer i texten.

• Är varje rad lång eller kort?
• Undersöka klangen (rim)
• Undersöka rytmen (räkna stavelser, var kommer de betonade stavelserna)
• Upprepningar, refränger
• Speciella uttryckssätt  

 I innehållet kan man undersöka om:

• Vad texten handlar om
• Är texten beskrivande eller berättande?
• När inträffar det viktigaste i texten?
• Vad är det för stämningsläge?

Det hade varit mer intressant att analysera visor, rim och ramsor som vi kommer träffa på när vi kommer ut i arbetslivet.

Genom att vi tillsammans med barnen går igenom låttexter som vi sjunger får de en större förståelse för innehållet och på så vis utökas ordförrådet. Barnen kan ta med sig egna texter som vi sedan analyserar, pratar om. Tänker alla lika om texten eller uppfattar vi den olika? Under mål för utveckling och lärande i Lpfö98 (2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa". Varför inte analysera texter som barnen sjunger dagligen?

Trumspelande barn

Studiebesök 4
Vad kul det är att se att det vi pratar om i skolan verkligen fungerar i verkligheten. Här nedan kan man se hur Alva spelar ett intro på trumma och precis innan Matilda ska börja sitt spelande och sjungande markerar Alva lite extra i sitt avslut så Matilda ska förstå att det är hennes tur. Så som barnen spelar och sjunger Blinka lilla stjärna kan man också arrangera en låt. Matilda sjunger och spelar hela låten och Alva spelar med i varannan fras.

Studiegrupper leder vald litteratur

Vad många tips och idéer vi fått idag av varandra! Om vi nu måste argumentera för varför musik är så viktigt i förskolor och skolor så kan ni få massa argument här. Idag har det kommit upp olika teman om bland annat färg, känslor, djur och kroppen. Av att ha musikstunder kan barnen alltså lära sig om allt möjligt. Vad är höger och vänster, fram och bak, var sitter mina axlar, lår, mage, ögon och kind. Här är exempel på sånger om detta:

I och med dessa sånger som vi sjungit fortare och fortare har vi fått in olika tempo och musiska aspekter som accelerando som betyder just att vi sjunger fortare och fortare. Motsatsen till detta är ritardando som betyder att vi sjunger saktare och saktare. Det är vanligt att man gör för att avsluta en sång.

Det är viktigt att prata om olika känslor. Hur känner jag mig idag? Hur känner jag mig när jag cyklat omkull och det blöder på knät? Hur känner jag mig när någon tar den röda spaden ifrån mig? Hur känner jag mig på kvällen när jag borstat tänderna? Det är inte alltid lätt att sätta ord på det . Arbeta gärna med bilder det kan säga mer än tusen ord.

Vi kan sjunga sånger om känslor. En och samma sång kan vi sjunga flera gånger men på olika sätt, med olika känslor. Beroende på vilken känsla vi har när vi sjunger är det oftast olika tempo, snabbare eller långsammare. I Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) står under Förskolans uppdrag att "Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter" (s. 6).

Barnen kan sedan komma på fler känslor som de kan visa med kroppen och även rita dessa känslor. Nyfiken, klurig, busig... Detta skapar en bra språkutveckling!

När vi sjunger de traditionella barnvisorna kan det vara bra att gestalta visan med kläder, rekvisita och bilder,  som till exempel i Bä bä vita lamm. Vad är en söndagskjol eller helgdagsrock?

Barnen tycker det är roligt när vi vuxna spexar lite för dem, de kommer ihåg dessa stunder. Vi kan till exempel klä ut oss till en figur som sången handlar om.

Vi kan också göra stora rörelser till visor. Här är Imse vimse spindel:

Det är bra om vi sjunger de korta visorna minst 3 gånger för att kunna jobba med dem musikaliskt och med variation. Kanske sjunga med pipig röst eller mörk röst, sjunga om den stora spindeln eller lilla spindeln.

Det har pratats mycket om djur idag och hur de låter. I en lek fick vi ta upp varsin lapp ur en hatt. På varje lapp fanns det ett djur. Lappen fick jag inte visa för någon annan. Sen skulle vi gå runt i rummet och hälsa på varandra samtidigt som vi lät som djuret på bilden. Om jag hälsade på någon som lät som jag skulle vi kroka arm med varandra. Så här fortsatte vi tills alla hade någon att kroka arm med. Den här leken kan vara ett sätt att dela in barn i olika grupper för att fortsätta göra andra aktiviteter.

En annan lek med djurläten som vi gjorde var i form av ett memory. Barnen låg på mage på golvet och var som spelbrickor. De hade fått tilldelat sig ett läte från ett bondgårdsdjur och när två memoryspelare vände på barnet skulle det låta det ljudet. Memoryspelararna hade som uppgift att hitta ett likadant ljud som sedan blev ett par. När alla par var upphittade fick memoryspelarna räkna hur många par de fått. I den här leken fick barnen beröra varandra på ett naturligt sätt. Minnet tränades på memoryspelararna som skulle minnas var de hade hört ett ljud men även barnet som skulle låta ljudet behövde komma ihåg vilket ljud som det skulle låta. I leken handlade också om att våga göra ljudet. Eftersom barnen blev indelade i par och varje par fick ett gemensamt ljud skapades en tillhörighet. Memoryspelarna samspelade för att gemensamt hitta par. Matematiken tränades genom att räkna antal par. I Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) står under Förskolans uppdrag att "Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att lösa problem" (s. 6).

Det har varit en mycket lärorik dag med samspel och tillhörighet. Tänk att få ha roligt och samtidigt få lära sig. Underbart!

När vi gör aktiviteter med barnen är det viktigt att reflektera vad vi gör och varför vi gör det!

Litteraturseminarium 2

Vi har alla i gruppen läst litteraturen Musikliv. Vad människor gör med musik -och musik med människor av Lars Lilliestam. Idag diskuterade och reflekterade vi tillsammans om tankar vi fått när vi läst litteraturen.

Vi har i gruppen diskuterat bland annat hur uppfattningen om musik ändrats från att vi var små till att vi nu blivit äldre. Våra föräldrar har uppmuntrat våra prestationer i körer och i instrumentspelande medan vi känt att vi kanske inte varit så duktiga. Vi anser att föräldrarna såklart skall uppmuntra sina barn men kanske inte inge falska förhoppningar om en framtid inom musikbranschen.

 

Vi diskuterade även hur våra barn idag lyssnar till musik på ett bredare vis än vi gjorde. I dag kan man plocka låtar från spotify till skillnad från när vi var små och köpte en skiva som man sedan lyssnade sönder.

Vidare pratade vi om hur ungdomar i dag ofta vill höra till en viss grupp och där musiken spelar en stor roll. De som lyssnar till rock klär sig också på ett visst sätt och lär sig argumentera för denna stil. Vi anser att det finns viss musikgenre som har högre status bland ungdomar och andra som anses vara lite ”töntigare” så som dansband, opera med flera. Ofta kanske man inte talar om att man gillar just denna musiken. Vi tror att detta har med självförtroendet att göra , om du känner dig trygg i dig själv och vågar stå för vad du tycker om att lyssna till.

Gruppen diskuterade även hur musik väcker mycket känslor, både positiva och negativa. Vi anser att detta är bra att känna till i arbetet med barnen. Viktigt att ha en öppen dialog med barnen och diskutera hur de känner och vad de känner när de hör viss musik. Att som pedagog reflektera över vilken musik man väljer att använda sig av i barngruppen. Kanske låta barnen själva ta med sin favoritmusik till förskolan. Det gäller att välja rätt musik till rätt aktivitet!

Vi tycker det är fantastiskt att med så få noter och ackord, så kan det fortfarande skapas nya låtar! Kommer det ta slut någon gång? Kommer vi hitta nya sätt att skapa musik?

Vi kom på att vi behöver musik till film men inte bilder till musik då vi skapar våra egna bilder i huvudet. Vi diskuterade i vilka situationer vi måste ha musik…när vi tränar, när vi kör bil (dock inte vid fickparkering!), vi får energi av musik! Vissa av oss lyssnar mer på musik än andra. I vår grupp är det så att vi som har barn inte gärna sätter på musik när vi kommer hem medan de som inte har barn hemma gärna har på musik i bakgrunden. Vissa arbetsplatser blir roligare med musik i bakgrunden medan exempelvis affärer som spelar väldigt hög musik kan göra att vi hellre går ut därifrån.

Vi kommer alla i gruppen att värdera musiken högt när vi kommer ut i verksamheten. Vi har alla även lärt oss att musiken har stor inverkan på oss människor och hoppas kunna använda oss av det dagligen på ett medvetet sätt i arbete med barnen. Vi hoppas att estetiken kommer att få högre status.

Vi diskuterade ”lugna rum” med lugn musik och dämpad belysning där barnen kan få komma ifrån lite och varva ner, precis som vi pedagoger får tillfälle till när det är rast. Även ett rum med mer fartfylld musik som lockar till dans och rörelse tycker vi är lika viktigt!

VFU

Idag har jag varit på min vfu-plats där jag gjorde en aktivitet med några barn. Jag gjorde en momentplanering i förväg och skriver också här hur det gick. 

Lyssna - reflektera - rita
Vad  
Lyssna på olika ljud, prata om ljuden och sedan rita ett av ljuden.

Hur 
Vid första omgången att lyssna på sex ljud tar jag med mig fyra pojkar, alla 5 år, till ett ostört rum och tar med mig en bärbar dator. Vi lyssnar på ett ljud i taget och efter varje ljud frågar jag vad de tror att det är för ljud. När vi lyssnat på alla sex ljuden ber jag dem att tänka på ett av ljuden och sedan rita ljudet på ett papper. Pojkarna får berätta för mig vilket ljud de har ritat. De får också möjlighet att själva forma ljudet, som de ritat, med sin mun.Samma aktivitet gör jag sedan med fyra femåriga flickor.

Varför 
Få möjlighet att lyssna till olika ljud och reflektera över vad de hör. Tänker de som jag tror. Här upptäcker jag om jag tagit barnets perspektiv. Det blir en lärandesituation i språkutvecklingen när vi pratar om vad vi tror att det är vi hör. Barnen får också upptäcka att vi kan tänka olika, se olika perspektiv. I läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) står under Utveckling och lärande att förskolan ska sträva efter att varje barn: "utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv" (s. 10). 
Anledningen till att jag väljer en pojk och en flickgrupp är för att upptäcka om de tänker könsinriktat på ljuden. (Så som vi vuxna kan ha förutfattade meningar om könsinriktat) Vad väljer de att rita? Påverkar de varandra?

Utvärdering 
Tyvärr fanns det inte något nätverk i den bärbara datorn som jag behövde till min aktivitet. Därför satt vi kvar i ett rum på avdelningen med en stationär dator och de andra barnen gick ut. De sex ljuden barnen fick lyssna till var dessa: (OBS! De fick inte se bilderna)
http://www.youtube.com/watch?v=GZ72B0B5Sa8 
http://www.youtube.com/watch?v=XLStpDLc-HI 
http://www.youtube.com/watch?v=1pWd8U6E0P4 
http://www.youtube.com/watch?v=4xDFWlOXio0 
http://www.youtube.com/watch?v=JJF2TcXBPos 
http://www.youtube.com/watch?v=XaOvr7c9fhc 

Barnen uppfattade ljuden ungefär som jag föreställt mig. Ljudet från propellerplanet sa de att det var en maskin eller en traktor. Jag frågade barnen ofta om vad de trodde ljudet hade för färg och om ljudet var stort eller litet. När de trodde att de hörde ett bebisskrik frågade jag barnen om de trodde det var en pojk eller flick-bebis. Pojkarna svarade att det var en pojkbebis för det hördes på skriket. Flickorna svarade att det var en flickbebis eftersom flickor gråter oftare än pojkar. Ett pojke blev påverkad av de andra barnen att rita en katt annars valde alla barn att rita det sista ljudet de hade hört (katt). Var det lättast att komma ihåg det ljudet eller var det bara för att det var det sista de hörde? Efter att vi lyssnat på det sista ljudet hade det varit bra om vi tillsammans repeterat vilka ljud vi hade hört. Hade de då valt att rita andra ljud? Det var alltså ingen skillnad mellan pojkar och flickor då alla ritade samma ljud. Här är några av dagens alster från aktiviteten:

Här är en katt med lång svans

Här är en katt som är ute och går på sommaren och har kläder på sig

Här är tre katter som är kompisar

Om man tycker det är svårt att rita en katt kom det här barnet på att man kan lägga en katt på pappret och rita av konturerna

Så här lät det när barnen härmade ljuden de ritat

 

Tema, teori och trummor

Barn vill oftast sjunga i en högre tonart. Då kan det vara bra att kunna transponera låtar för att ändra tonart. Vid en transponering från C-dur till G-dur tittar jag i kvintcirkeln hur många steg jag behöver gå för att komma från C till G. I detta fall ett steg åt höger. Då måste alla andra ackord i låten också flyttas ett steg åt höger i kvintcirkeln.

När vi arbetar med trummor kan pedagogen slå en rytm på trumman och sedan kan barnen göra ett eko av ljudet på sina trummor.

Vi kan också trumma stavelserna i våra namn. För de som tycker det är svårt att komma på rytmer kan vi ta rytmen ifrån någon känd barnvisa som till exempel Bä bä vita lamm. Då det kan vara svårt med både rytm och att sjunga samtidigt kan vi sjunga pentatoniska låtar där de pentatoniska tonerna c, d, f, g och a finns med. Om vi använder oss av dessa toner på ett stavspel kan barnen spela tonerna huller om buller så låter det ändå bra. Exempel på pentatoniska låtar är Kalle Anka, Ro din båt, Frida har en ponny och Amazing Grace.